Författare: kalmar

De förstörda husen och de förkolnade resterna i Berga centrum är sorgliga påminnelser om bränderna som härjade förra veckan. En redan hårt prövad stadsdel har drabbats än en gång.

Samtidigt kan vi inte säga att utvecklingen var helt oväntad. Det råder ingen tvekan om att det är fråga om brottsliga handlingar och att de personer som begått dem ska lagföras. Men händelserna som skakat Kalmar är ett resultat av en långsam negativ samhällsförändring.

Vi har under en ganska lång tid nåtts av larmrapporter från området. Tyvärr har dessa rapporter inte i tillräckligt hög grad bemötts med verksamma åtgärder. Nu måste människors oro tas på allvar. Människor som bor och lever i Berga har samma rätt att uppleva trygghet i sin närmiljö som andra. Därför är det centralt att titta på hela den sociala situationen i ett område.

Händelserna måste ses som ett uttryck för den växande segregation som idag präglar landets storstäder och som särskilt landets unga upplever. Utvecklingen påverkar naturligtvis även Kalmar. Den borgerliga regeringens politik har skapat klyftor som allvarligt splittrar samhället och som gör det skörare. Regeringens politik är tydligt inriktad på att stärka de ekonomiska förutsättningarna hos redan välbemedlade och på att öka skillnaderna mellan de som har och de som inte har jobb.

Konsekvenserna av detta syns mycket tydligt i städernas förorter och ytterområden. Kalmars välfärdsbokslut visar på stora klassklyftor i Berga jämfört med mer välbärgade områden. I Rosengård i Malmö tjänar människor i genomsnitt hälften så mycket som de som bor i området Limhamn i samma stad. I Rinkeby är arbetslösheten är tre gånger så hög jämfört med Stockholms innerstad. Dessa växande klyftor skapar alienation, frustration och utestängning och är också avgörande grogrund för kriminalitet.

Utvecklingen måste brytas. Hopplöshet och sysslolöshet måste vändas till framtidstro och ökat deltagande i samhället. För det första krävs det att våra gemensamma krafter på allvar inriktas på att ge unga människor rätt till trygga jobb med goda arbetsvillkor. För det andra måste vi göra stora satsningar både på att upprusta och på att bygga nya bostäder. Alla har rätt till värdiga boendevillkor med rimliga hyror som vanligt folk har råd att betala. Det skapar man inte genom att låta bostadsområden förfalla samtidigt som man lyxrenoverar och säljer ut allmännyttan.

Kalmar kommun måste självklart bidra till att återupprätta Berga som en trygg och utvecklande boende- och verksamhetsmiljö. Vi måste stärka samhällsresurserna som skola och fritidsgård, eventuellt är det dags att sätta igång byggandet av en multiarena. Vänsterpartiets menar framför allt att samtliga åtgärder måste bygga på delaktighet från de boende och de verksamma i området – företag, hyresgästföreningen, fastighetsägare, organisationer, kyrkan och föreningslivet. Vi välkomnar den öppna attityd som har visats genom att anordna ett öppet möte i området. Det skapar en bra grund för mångas deltagande i en positiv utveckling för Berga.

Ett sammanhållet samhälle är den viktigaste delen i allt brottsförebyggande arbete. Det går inte att straffa bort reaktioner på ett orättvist samhälle. Vi har ett gemensamt ansvar för den situation som uppstått. Hur vi lyckas föra en politik för minskade klyftor är avgörande för att vi också ska lyckas skapa trygga bostadsområden.

Ibland tar vi jämställdheten för given. År 2011 i Sverige borde väl kvinnor och män ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det borde vara så att alla har samma chans att förverkliga sina livsdrömmar och få samma resurser. Men så är det inte. Fortfarande har kvinnor lägre lön, mindre makt och inflytande, får sämre service och klyftorna ökar i vårt land.

Att få service på lika villkor ska vara en självklarhet i samhället och så också i vår kommun. Oavsett vem man är, vilken ålder, bakgrund, intressen, färdigheter, förutsättningar, önskemål och behov så är alla viktiga personer. Jämställdhet är en förutsättning för en rättvisare och mer jämlik kommun.

Jämställdheten mellan män och kvinnor är en grundläggande mänsklig rättighet och en grund för demokratin. Det handlar inte bara om lagtexter utan att praktisk tillämpa detta på alla nivåer, inom alla områden och varje dag. För att utveckla demokratin behövs alla människors inneboende kraft, erfarenhet och talang. Därför är det extra viktigt att både män och kvinnor medverkar på alla nivåer i de kommunala besluten och i hela kommunen.

I Kalmar har vi bestämt oss. Kalmar ska vara en jämställd kommun. Den kommunala arbetsplatsen ska vara jämställd med delad makt i olika befattningar och lednings- och arbetsgrupper och inga osakliga löneskillnader. All kommunal verksamhet i våra förskolor, skolor, inom äldreomsorgen, inom kultur och föreningsliv, i kollektivtrafiken och bostadsplaneringen ska vara jämställdhetssäkrad. Du ska veta som medborgare att du får en jämställd service och verksamhet. Vi har under flera år arbetat hårt med att förbättra jämställdheten. Anställda och politiker har suttit på skolbänken. En jämställd verksamhet innebär bättre kvalitet. Det handlar om att utveckla demokratin och att Kalmar kommun ska fortsätta vara en attraktiv, hållbar kommun.

Men vårt mål är att förverkliga jämställdheten i hela kommunen. Därför behöver vi alla hjälpas åt. Bestäm dig för att slå ett slag för jämställdheten. Oavsett om du finns i föreningslivet, i facket, i företaget, på jobbet, i det privata, i skolan eller någon annanstans. Bli jämställdhetsarbetare! Fråga alltid efter jämställdhet, ställ krav på lika lön, allas tillgång till samma service och delad makt över vardagen. För jämställdheten gäller överallt. Jämställdheten är för oss att i livets olika delar rättvist dela på makten i samhället, på jobbet, och i det privata, och en absolut nödvändighet för att utveckla en kommun och ett demokratiskt samhälle. Jämställdheten är inget vi kan välja bort. Tillsammans kan vi befria tanken och våga bryta invanda mönster.

Bli jämställdhetsarbetare!

Det är med bestörtning vi konstaterar att stora delar av Berga Centrum har härjats av brand under den gångna natten.  Brandlukten och röken gör sig fortfarande påmind över området. En redan hårt prövad stadsdel har drabbats än en gång. Vi beklagar detta mycket djupt.

Samtidigt kan vi inte säga att utvecklingen är okänd. Det känns som ett resultat av en långsam nedbrytningsprocess. Vi har under en ganska lång tid nåtts av larmrapporter från området. Tyvärr har dessa rapporter inte i tillräckligt hög grad bemötts med verksamma åtgärder. Vad eller vilka som ligger bakom just nattens dåd kan vi inte med säkerhet uttala oss om, och det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser. Allt tyder dock på att vi har ett bostadsområde och ett affärscentrum som inte mår särskilt bra. Det måste vi ta hänsyn till, även om det just idag känns som om vi är sent ute. Vi måste välja att agera utifrån erfarenhetsbaserad klokskap.

Vänsterpartiets hållning har varit, är och kommer även fortsättningsvis att vara att åtgärder som är verksamma måste bygga på delaktighet från de boende och de verksamma i området. Det krävs samarbete, naturligtvis från kommunens sida, men också från företag, organisationer och andra aktörer som befinner sig i Berga eller som har nära anknytning dit. Kyrkan spelar stor roll, föreningslivet likaså och vi måste tillsammans, med ömsesidig respekt, kunna komma fram till handling för att återupprätta Berga som en stadsdel där var och en kan känna sig trygg.

Berga är, liksom var och en av våra andra kommundelar, en viktig del av Kalmar. Våra välfärdsbokslut visar att vi måste lägga en hel del ansträngningar på att återupprätta just Berga som en trygg och utvecklande boende- och verksamhetsmiljö. Kalmar kommun måste, liksom andra, vara beredd att bidra till det arbetet. Vi välkomnar den öppna attityd som har visats angående anordnandet av det öppna diskussionsmöte som planeras i området inom den närmaste tiden.

Vi tror inte på enkla lösningar. Vi vinner inte på att utfästa belöningar eller att proklamera hårdare tag. Vi måste vara klokare än så och våga se vari problemen egentligen ligger och hur de på allvar kan arbetas bort. Viktiga pusselbitar är samverkan och öppenhet samt en ärlig vilja att lyssna.

Så länge utförsäkringarna fortsätter kommer människor att fara illa. Regeringen försöker lappa och laga i sitt system med fler och fler undantag, men det som krävs är att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort. Det tänker vi fortsätta arbeta för. På måndagen den 10 oktober genomförde föreningen Solidarisk Trygghet en ljusmanifestation på Larmtorget i Kalmar (se bilden). Vi i Vänsterpartiet ger naturligtvis stöd till aktionen som syftade till att sätta ljus på hur illa regeringens omänskliga politik på sjukförsäkringsområdet  drabbar sjuka.

Ett annat samhälle är möjligt. Ett mänskligt system är möjligt. Det kräver ett större samhälleligt ansvar för alla de människor som pga sjukdom inte kan arbeta 40 timmar i veckan. Nedan följer Vänsterpartiets budgetskrivning om sjukförsäkringen.

En mänsklig sjukförsäkring

Var och en av oss ska känna en trygghet i att vi klarar oss ekonomiskt om vi blir sjuka, går i pension, blir föräldrar eller förlorar arbetet. Genom en generell välfärd skapar vi en sådan trygghet för alla. Det ger en solidarisk omfördelning av resurser mellan kvinnor och män, mellan lågavlönade och högavlönade och mellan olika perioder i våra liv.

Sådana trygghetssystem har ett starkt stöd, men när människor märker att de inte längre kan lita på systemet skaffar de som har råd i stället privata försäkringar. Dessa grupper förlorar då också intresset för att upprätthålla nivån på de offentliga trygghetssystemen som alla andra är beroende av. Det leder till sämre kvalitet, minskad ekonomisk trygghet och till att den generella välfärden urholkas.

Regeringens attacker mot sjukförsäkringen har lett till att sjuka utförsäkras och vi har fått ett Sverige där sjukdom för många har kommit att innebära fattigdom. Eftersom kvinnor i betydligt högre grad än män drabbas av långvariga sjukskrivningar har försämringen av sjukförsäkringen framför allt lett till ökad fattigdom bland kvinnor. Den försämrade sjukförsäkringen har inneburit att 26 miljarder kronor har tagits från sjuka, ungefär lika mycket som har gått till skattesänkningar för de rikaste 10 procent. I den senare gruppen är sju av tio män, medan sju av tio av de sjukskrivna är kvinnor.

De kvinnor och män som drabbats av dagens system är inga enstaka undantag. Den skälighetsprövning som regeringen föreslår är därför helt otillräcklig och rättar inte till grundproblemet – att fyrkantiga tidsgränser anses viktigare än om individen har blivit tillräckligt frisk för att arbeta. Utförsäkringarna måste stoppas och sjukpenningens bortre tidsgräns, den s.k. stupstocken, avskaffas. Det avgörande ska självklart vara om man är för sjuk för att arbeta eller ej. Den orimliga prövning mot en fiktiv arbetsmarknad som i dag sker efter ett halvår måste skyndsamt ändras till att gälla normalt förekommande arbeten, inte som i dag då man kan prövas mot fiktiva arbeten.

Att regeringen inte följer riksdagens tillkännagivande om ändring av denna prövning är allvarligt. Regeringens bärande idé tycks vara att sjuka ska piskas till att söka arbete genom att deras ekonomi körs i botten. Vänsterpartiet kan aldrig acceptera ett sådant synsätt. Försäkringen och dess villkor ska stimulera aktivitet för att ge sjukskrivna förbättrad arbetsförmåga. Den ska vara rymlig så att medicinska insatser, rehabilitering och arbetsprövning kan pågå på ett individuellt anpassat sätt utan att ersättningen påverkas.

Individens ställning i rehabiliteringsprocessen måste stärkas och en rehabiliteringsombudsman bör övervägas. Vi vill individanpassa sjukförsäkringen så att man kan få ersättning i fler steg än dagens fyra. Den som arbetar 25 procent och känner att hon eller han vill pröva att arbeta mer måste i dag gå upp till 50 procent, vilket kan vara ett för stort steg. Genom fler nivåer med mindre avstånd gör vi det lättare och mindre riskabelt att pröva att börja arbeta igen. Det bör även skapas strukturer så att arbetsgivare inte som i dag kan frångå sitt ansvar att stödja den anställdes väg tillbaka i arbete.

Det bör tydligt slås fast att det är ansvariga läkares medicinska bedömning som ska vara utgångspunkten för Försäkringskassans beslut. Individens ålder, kön och andra relevanta faktorer bör också kunna vägas in i besluten eftersom dessa kan påverka sjukdomens konsekvenser. Det bör tas fram en modell som gör det möjligt att få sjukpenning även under längre tid utan ständig kontroll av arbetsförmåga. Detta eftersom återkommande prövning för vissa grupper kan påverka hälsan negativt när man behöver lägga all tid och kraft på sina vårdkontakter och att blir frisk.

I linje med regeringens syn på hur man får sjuka att återgå i arbete sänks i dag sjukpenningen efter ett år. Den har även infört ett nytt sätt att beräkna föräldra- och sjukpenning där inte hela den sjukpenninggrundande inkomsten räknas. Vi accepterar inte någon av dessa sänkningar och höjer därför ersättningsnivåerna. Vidare har regeringen sänkt taket i både sjukpenning och tillfällig föräldrapenning så att färre får ersättning baserad på hela sin inkomst. Att hela fyra av tio löntagare i dag befinner sig över taket är ohållbart för oss som vill ha hög kvalitet på försäkringen. Taket måste därför höjas. Sjukförsäkringens karensdag bör avskaffas. Den gör att personer med små marginaler tvingas gå till jobbet även när de borde stanna hemma. Som första steg mot ett avskaffande vill vi ersätta den med ett karensavdrag. Detta för att hindra de särskilt hårda konsekvenserna för personer som har färre men längre arbetspass än normalt, exempelvis de med nattpass i vård och omsorg.

En fungerande socialförsäkring kräver en fungerande Försäkringskassa. Att fatta beslut utifrån omänskliga regler har tillsammans med minskade medel lett till mycket pressade förhållanden för de anställda. Vi vill höja anslagen så att verksamheten får bra förutsättningar att fungera och så att de lokala servicekontoren inte hotas.

Regeringen har skärpt reglerna för sjukersättning, det som tidigare hette förtidspension. Numera har Sverige, tillsammans med Mexiko, de hårdaste kraven av alla OECD-länder för att bevilja sjukersättning. De hårda kraven och bristen på alternativ gör att människor som är för sjuka för att arbeta står utan egen försörjning. Det är en omänsklig ordning som måste åtgärdas. Även de som får sjuk- eller aktivitetsersättning har en ekonomiskt mycket svår situation och vi vill därför höja både ersättningsnivån och bostadstillägget.

Torsdagen den 6 oktober hade vi besök av riksdagsledamoten Hans Linde, gruppledare i riksdagen, ledamot i utrikesutskottet, Vänsterpartiets talesperson i utrikespolitiska frågor och en av fyra partiledarkandidater. Han genomförde skolbesök i gymnasieskolan, studiebesök på Kalmar Science park samt ett offentligt möte i Bergaviksbiblioteket.

Hans berättade om sitt engagemang mot rasism och för rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Det blev livaktiga diskussioner både med gymnasieeleverna och med oss andra, och det var en mycket intressant och givande dag.  Vi i Vänsterpartiet Kalmar tackar alla inblandade som bidrog till den här dagen!

Nu ser vi framåt. Om ett par månader, i januari 2012,  genomförs partikongressen då dels ny partiledare ska väljas, dels ett flertal andra viktiga framtidsfrågor ska behandlas. Behovet av en stark och modern vänster är stort. Vi ser att den nuvarande regeringens politik leder åt fel håll på en lång rad områden. Orättvisorna ökar, solidariteten minskar och människor lider skada. Det är dags att vi visar på ett starkt och människovänligt alternativ. Arbetet med att forma det alternativet kan inte vänta utan måste genomföras NU!

 Vi vill investera i bättre kvalitet i skolan, förskolan, äldreomsorgen och sjukvården. Vi vill värdesäkra statsbidragen till kommunerna både för att garantera välfärdens kvalitet och för att skapa fler arbetstillfällen. På så sätt förbättras också kvinnors levnadsvillkor. Regeringens politik har uppmuntrat riskkapitalbolag att köpa upp tidigare gemensamma välfärdsverksamheter och de gör idag stora vinster på svensk hälso- och sjukvård. Vänsterpartiet anser att svenska folkets skattepengar ska användas till bättre skolor, sjukhus och bibliotek, inte till vinster för riskkapitalbolagens ägare. Vi menar att det ska vara förbjudet att driva välfärdsverksamheter i bolagsform med vinst som drivkraft. Vi vill återförsäkra alla de som utförsäkrats av regeringens försämringar i sjukförsäkringen och föreslår också ett höjt tak. Vi föreslår en individualiserad föräldraförsäkring för ett jämställt föräldraansvar och för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Vi återupprättar arbetslöshetsförsäkringen genom bl.a. sänkt avgift, höjt tak och en förstärkt grundförsäkring.

• Vi genomför en rejäl satsning på mer personal och utbildning inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen behöver byggas ut och förbättras. Vår satsning ger 2 500 fler anställda per år.
• I stället för mer pengar i krogägarnas plånböcker satsar vi på en generationsväxling på arbetsmarknaden. 25 000 jobb skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och omsorgsjobb. Samtidigt tas äldre anställdas kompetens tillvara.
• Sverige ska vara en ledande industrination. Vänsterpartiet vill införa en riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling och avsätter särskilda medel för att stödja innovationer och utveckling inom mindre företag. Vi föreslår ett skatteavdrag för forskning och utveckling. Vi avsätter också särskilda medel för att stödja branschprogram inom exempelvis vindkrafts- och besöksnäringen.
• Byggandet av hyresrätter behöver öka till 20 000 om året. Därför inför vi ett Investeringsstöd. Vi genomför en omfattande upprustningssatsning på miljonprogrammen på välfärdslokaler som skolor, förskolor och äldreboenden.  Tillgängligheten förbättras genom ett särskilt investeringsstöd.
• Genom våra satsningar på kraftigt ökad kapacitet på järnvägen kan förseningar på allvar minskas för både människor och gods. Vi presenterar också en rad förslag för att öka resandet med kollektivtrafik. Genom dessa satsningar skapar vi många nya jobb.
• Vi vill genomföra en miljardsatsning på gröna jobb för miljön och klimatet. Ett nytt klimatprogram med stöd till kommuner, landsting och företag för att bygga ut vind- och solkraft. Vi föreslår ett avdrag för energieffektivisering av småhus och ett stöd för konvertering till solenergi och direktverkande el.
• Vi vill höja kvaliteten i skolan, förskolan, äldreomsorgen och sjukvården genom att anställa mer personal och öka anslagen. Genom att värdesäkra statsbidragen till kommunerna skapas ett ekonomiskt utrymme för fler arbetstillfällen och bättre kvalitet.
• Vi presenterar en miljardsatsning på förebyggande arbetet för ökad hälsa, vi inför en vårdplatsgaranti och en satsning på betald specialistutbildning för sjuksköterskor.
• Vi föreslår en skolmiljard som riktas särskilt till skolor där behoven är som störst. Vi gör en stor satsning för att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och vi gör en stor satsning på att minska barngruppernas storlek i fritids och genom fler anställda. Vi höjer studiemedlen.
• Vi vill skapa ett arbetsliv där fler får plats. Vi vill avveckla tvångsarbetet i regeringens Fas 3. Istället vill vi genomföra en bred satsning på utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som leder till jobb och som rustar människor med kunskap.
• Vi vill också avskaffa RUT-avdraget och istället förbättra vardagen för alla dem som arbetar kvällar, nätter och helger genom att lägga pengarna på 15 000 platser inom barnomsorg på obekväm arbetstid.

 I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. Med regeringens politik har den privata konsumtionen tillåtits att öka på bekostnad av investeringar i skola, sjukvård och äldreomsorg. I och med detta minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av ekonomiska resurser. Vi ser hur ojämlikheten breder ut sig, hur inkomstskillnaderna ökar och hur samhället dras isär.

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än idag. Men vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg.Det är dags nu att öka jämlikheten och bygga ut välfärden. Vänsterpartiet tar därför steg mot ett skattesystem byggd på principen skatt efter bärkraft  Alla som har en arbetsinkomst under 28 000 kommer att betala lika mycket skatt som idag, de som tjänar något däröver får betala lite mer i skatt medan de som tjänar 50 000 eller mer får avstå de skattesänkningar de fått av regeringen.

Lärarnas Riksförbund har publicerat den intressanta rapporten ”Underkänt! – svenska folkets åsikter om skolan”.

Många människor i Sverige, uppemot hälften av de tillfrågade, anser inte att våra skolor håller en likvärdig standard. Det är ett problem. Nästan lika många, fyra av tio, anser sig inte kunna ta ställning i frågan. De flesta i Sverige år 2011 vågar alltså inte lita på att skolan sköter sitt uppdrag. Det är ÄNNU mer problematiskt. Det visar att vi efter åratal av svartmålning av en i huvudsak välfungerande skola med goda pedagoger har lyckats rasera förtroendet för den. Det kan vi till stora delar tacka Folkpartiets Jan Björklund för.

Ett annat mycket stort problem, som hänger ihop med det föregående, är att de fristående skolorna har obegränsade möjligheter att ta ut vinster och placera dem på annat håll. Så många som åtta av tio tillfrågade anser att vinsterna måste begränsas och att resurserna åter ska investeras i skolverksamheten så att de kommer eleverna till del. Detta är ett krav som vi i Vänsterpartiet har drivit länge. Nu vet vi att en övervägande del av samtliga partiers sympatisörer tycker precis som vi. Däremot jobbar de andra partierna i en helt annan riktning. Att förtroendet för de offentliga skolorna krymper medan fristående skolor kan växa blir en orimlig paradox i sammanhanget. Det är ju på det här sättet vi utarmar skolorna ännu mer. Skolresurser, medel som skulle gå till barns och ungdomars utbildning, skickas iväg till ägares privata plånböcker. Snacka om att göra tvärtemot vad folk tycker är rätt och rimligt!

Att föredra statlig styrning av skolan framför kommunal är också en linje som Vänsterpartiet har drivit. Det anser de allra flesta tillfrågade, liksom LR, är en riktig väg att gå. Problemet är dock att det inte nödvändigtvis ger MER resurser att fördela till skolan. Skolan ska kompensera för olika förutsättningar, och där måste den lokala nivån kunna påverka. Vi kan alltså inte bara dra klockan tillbaka, vi måste hitta lösningar på problem som finns nu och i framtiden. Sådana lösningar hittar vi inte i Jan Björklunds 1960-talsskola.

LR har rätt i sina slutsatser på flera punkter. Jag håller dock inte med om den allra sista, nämligen den om krav på garanterad undervisningstid per ämne samt en fast timplan. Vår övertygelse är att skolan måste ge varje elev möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Det betyder att Kalle kanske behöver åtta timmar för att förstå räta linjens ekvation medan Ida behöver tre. Samtidigt kan Ida behöva tio timmar för att lära sig fotosyntesen medan Kalle fattar galoppen på fyra. Den flexibiliteten måste vi ha i skolan om vi ska sätta elevernas utveckling allra främst. Det gör vi förstås också när vi använder oss av engagerade och välutbildade lärare i skolan som trivs med sina jobb och som känner sig uppskattade för de uppgifter de utför.

Tack LR för en informativ undersökning! Nu kavlar vi upp ärmarna och jobbar vidare, tillsammans. Vi i Vänsterpartiet tänker dra vårt strå till stacken för att tillsammans med er och andra yrkesverksamma i skolan samt med elever och föräldrar bygga upp såväl förtroendet för och kvaliteten i den svenska skolan. Vi har mycket att göra, men vi har stora möjligheter att lyckas! Det gäller dock att vi ser framåt och inte bara bakåt. Det är ju för morgondagen som skolan ska utbilda, inte för gårdagen.

Torsdagen den 6 oktober kl 1830 kan Du träffa Hans Linde, en av Vänsterpartiets framstående företrädare. Vi bjuder in alla intresserade till ett offentligt möte i Bergaviksbiblioteket. Vi bjuder på fika!

Hans Linde är utrikespolitisk talesperson, gruppledare i riksdagen och en av de fyra partiledarkandidaterna i Vänsterpartiet. Träffa honom och ställ frågor om vad han vill i arbetet med att förändra Sverige!

Alla blir äldre. Vi kommer att hamna i situationer när vi behöver hjälp för att klara vår vardag. Det är inte längre ovanligt med oro inför vad som händer när hälsan vacklar. Kommer man att få de insatser man behöver? Och kommer de att utföras på ett professionellt sätt?

Vår äldreomsorg är inte självgående. Den hänger på att vi ger den de resurser som krävs. Det handlar om välutbildad personal i tillräcklig mängd, om rätt till heltidsjobb och om trygga anställda som vågar säga vad de tycker och som därmed förbättrar verksamheten. Det handlar också om att lyssna på brukare och brukares anhöriga. Rätt till inflytande över verksamheten från brukare och från personal ger god omsorg.

Vi måste också vara beredda att betala löner som man kan leva på. Vi har problem med att rekrytera välutbildad personal, och söktrycket till gymnasiets omvårdnadsutbildningar är alldeles för lågt i förhållande till framtida behov av arbetskraft. Det hänger självklart ihop med dåliga arbets- och löneförhållanden. Vill vi ha en omsorg värd namnet måste vi vara beredda att betala vad det kostar, och vi måste ge den personal som i dag sliter under oacceptabla förhållanden credit för vad de gör.

Frågan ”Vem ska hjälpa mormor?” är angelägen. Vänsterpartiets svar är att vi tillsammans och gemensamt ska hjälpa mormor, genom bland annat ett långsiktigt äldreomsorgslyft med satsningar om fyra miljarder kronor fördelat på tio år. Vi vill till exempel återinföra utbildningsvikariaten så att den stora kostnaden för utbildning, nämligen att anställa vikarier, blir löst för kommunerna.