Författare: kalmar

Barnfattigdomen existerar. I Sverige levde 2010 enligt officiell statistik 242 000 barn i fattigdom. Det är ingen överdrift eller påhittad siffra som nästan görs gällande i debatten efter Uppdrag gransknings inslag förra veckan.

Fattigdom för svenska barn innebär att inte ha råd att följa med på skolutflykten, att ha så trångt hemma att man träffas sina kompisar ute, att inte kunna följa med kompisarna på bio eller vara med i fotbollsklubben. Kort sagt det handlar om att ställas utanför det de flesta ser som självklart. Föräldern, för det handlar ofta om ensamstående föräldrar, avstår oftast mycket för att barnen skall få det så bra som möjligt och många barn tar ett stort ansvar genom att självmant avstå från sådant som kostar pengar. För Vänsterpartiet är det självklart att alla barn har rätt till en trygg och bra uppväxt. Det är en prioriterad fråga för oss att barn i vårt land inte skall behöva växa upp med bara det alla nödvändigaste.

Vi vet redan idag hur vi problemen ser ut, och vi vet också vad som skulle krävas för att göra något åt dem. Det är dags att sluta förneka att barn i Sverige lever i fattiga familjer och istället se till att avskaffa barnfattigdomen. Det gäller jobb och utbildning så att arbetslösa kan ta de jobb som kommer och övergripande reformer för att återupprätta det sociala skyddsnätet som  en återuppbyggd sjukförsäkring och en fungerande A-kassa.

Men även mindre reformer skulle göra stor skillnad för många barn. Istället för Rut-avdrag till privat läxhjälp ska vi utöka skolans resurser till kvalificerad läxhjälp. Låt skolan tillhandahålla datorer till alla när det krävs för undervisningen och ge alla barn möjlighet att äta en bra frukost i skolan. Gör kollektivtrafiken, simhallarna och kulturskolorna gratis för alla barn. Förbjud vräkningar av barnfamiljer. Det skulle inte kosta mycket. Om vi förbättrar för ensamstående, höjer underhållsstödet och erbjuder barnomsorg på obekväma tider kommer vi nog snarare spara pengar på sikt.

Barnfattigdomen är verklig. Med Vänsterpartiets politik kan vi minska den drastiskt. Det är inte svårt, det handlar bara om att vilja.

För ett tag sedan presenterade SCB en undersökning om de nordiska ländernas utgifter för kultur och fritid. Island satsar mest, 3,7 procent av BNP, medan Sverige ligger i botten med 1,2 procent. Kulturpolitik måste få kosta pengar om kulturen ska vara tillgänglig för fler än ett privilegierat fåtal i storstädernas överklassområden. Vi ser stora problem med en kulturminister som på allvar tror att jobbskatteavdraget är en kulturpolitisk reform.

Kulturskolan är en av de viktigaste delarna i en kultursatsning som gör det möjligt för fler att pröva på musik, teater, bildkonst, dans eller andra kulturformer. Idag saknas kulturskola helt i 14 kommuner. I några av de rikaste kommunerna i landet, till exempel Täby och Lidingö, stängs barn och ungdomar som saknar rika föräldrar effektivt ute från verksam­heten genom skyhöga avgifter.

Men det finns också goda exempel. Skinnskattebergs kommun har infört avgiftsfri kulturskola. Så borde det vara i hela landet. Vi vill avsätta pengar till att ta bort avgifterna och besluta om att alla kommuner måste erbjuda kulturskoleverksamhet.

Läsförståelse och kunskap om litteratur är på väg ner. Men det gäller inte alla. Det är som vanligt en klassfråga, barn till fattiga och lågavlönade föräldrar får betala priset för skattesänkningar och nedskärningar. Det är inte så underligt när skolan segregeras och alla lyckade satsningar på läsfrämjande läggs ner eller drabbas av nedskärningar.

Vi vill satsa på En bok för alla och En bok för alla barn, se mer av projekt som Läs för mig, pappa. Vi vill se en moderniserad bibliotekslag som ökar bibliotekens ansvar och motverkar privatisering och kommersialisering av bibliotekens uppdrag. Vi satsar på skolbibliotek, vägbibliotek och arbetsplatsbibliotek.

Vår syn på en tillgänglig kultur gjordes tydlig när vårt förslag om avgiftsfrihet på de statliga museerna infördes. Museibesöken ökade och museerna nådde en ny publik. Vår gemensamma skatt i form av samlingar på museerna gjordes tillgänglig för alla. När högerregeringen tillträdde var en av deras första åtgärder att ta bort de fria entréerna till statens museer. Vi vill återinföra den och utöka den till att också gälla de regionala museerna.

För att konst och kultur ska få möjlighet att spela en större roll i samhället och våra liv måste politiken var aktiv och skapa förutsättningar för en kultur som underhåller och roar men också provocerar, retar och upprör.

En ny kulturpolitik måste utgå från tillgänglighet, kamp mot klasskillnader, feministiskt perspektiv och prioritering av barnkulturen. En ny kulturpolitik måste ta kulturen på allvar.

Höga vinstuttag i välfärden har under lång tid varit ett problem som vi i Vänsterpartiet har pekat på. Det är orimligt att skattepengar, som betalas solidariskt av invånarna i syfte att bekosta välfärdsverksamhet som skola, vård och omsorg, ska delas ut i aktieägares privata fickor. Vi kan nu med glädje konstatera att LO i väsentliga delar ansluter sig till samma modell som vi driver. LO uttalar nämligen att vinstdrivande företag inte ska kunna bedriva välfärdsverksamhet. På så vis garanteras att skattemedlen används till just behovsstyrd välfärd.

LO föreslår en rad positiva förändringar jämfört med dagens system. Man säger exempelvis att den så kallade lagen om valfrihetssystem (LOV) avskaffas. Det är ett välkommet besked för oss i Vänsterpartiet som på senare tid har börjat känna oss ganska ensamma på den politiska arenan om att vilja utveckla den gemensamma välfärden. Det senaste lokala exemplet är det LOV-beslut i Omsorgsnämnden i december som vi ensamma reserverade oss emot och som öppnar för vinstuttag i en redan ansträngd sektor.

Däremot öppnar LO upp för undantagsregler för kommunerna när gäller icke-vinstprincipen vilket kan leda till bekymmer. Därmed skulle det fortfarande finnas möjlighet för borgerligt orienterade kommuner att fortsätta betala ut skattepengar till vinster istället för att lägga dem på verksamhet som gynnar kommuninvånare och brukare. Det gynnar företag, men knappast brukare.

Det är ändå i huvudsak välkomna besked som kommer från LO. Vi ser fram emot en gemensam kamp FÖR välfärd värd namnet och MOT det resursslöseri som vinstuttagen i välfärdssektorn innebär. Ju fler vi blir som tar ställning FÖR välfärden, desto bättre är det.

För att ge så många människor som möjligt chansen att utveckla sina kreativa förmågor krävs det att vi gemensamt skapar mötesplatser. Det är nämligen i mötet med varandra som vi utvecklas allra mest. Det kan vara i förskolan, skolan, föreningslivet och i den fria leken, men också på teatern eller fritidsgården och i musiken, dansen, böckerna och bilden. Ska vi lyfta kulturen behövs ett Kulturcentrum som arena för rika och fantastiska kulturmöten och bildning. Det är en investering i vår egen framtid.

Kulturen är nämligen en livsviktig del i kommunens utveckling och framgångar. Det handlar inte bara om barn och ungdomar, även om de unga alltid ska prioriteras, utan detta inbegriper alla åldrar. Kulturhuset ska vara allas möjlighet. Byteatern (Kalmar läns teater) har sedan länge haft behov av nya lokaler. Såväl det geografiska läget för nuvarande länsteater som lokalernas beskaffenhet lämnar mycket att önska. Trots dessa problem bedrivs en strålande verksamhet. Nu kan vi på allvar ge plats på en yta med utvecklingspotential. Tillsammans med övriga aktörer, t ex kommunala institutioner som Kulturskola och bibliotek, skapas på Tullslätten möjligheter till utvecklande samarbeten. Vi ser också att dörrarna öppnas till helt nya verksamheter. Nu gäller det att använda fantasi och skaparkraft så att Kulturcentrum inte bara blir ett begrepp utan också fylls med ett innehåll som speglar namnet. Ett Kulturcentrum blir nämligen aldrig ”färdigt”, det måste utvecklas hela tiden. Kultur handlar ju om att just växa.

Vi i Vänsterpartiet har i många år envist drivit frågan om att skapa ett Kulturcentrum, såväl i Kultur- och fritidsnämnden som via kommunledningen. Det har varit en lång process, inte utan motgångar, men nu står vi äntligen vid ett skarpt läge. När vi nu väljer att satsa på Tullslätten, en av de mest synliga och vackraste platserna vid infarten till Kalmar och med närhet till både vatten och centrum, så visar vi att vi sätter kulturen högt på dagordningen. Processen har tagit tid och framförallt kraft för de verksamheter som har levt under osäkra och i ärlighetens namn mycket dåliga förhållanden, men äntligen står vi inför beslut. Vi hoppas på byggstart under 2014. En kommun med Kalmars kapacitet måste ge kulturen resurser, fungerande lokaler och goda utvecklingsmöjligheter. Det är hög tid att det blir verkstad av alla utredningar. Nu öppnar vi Tullslätten och Kalmar för fantasin!

Lars Werner avled igår fredag den 11 januari vid 17-tiden av hjärtproblem. Han var Vänsterpartiets partiledare 1975 till 1993.

– Jag beklagar Lars Werners bortgång djupt och tänker på hans familj. Vi är många som kommer att sakna honom. Lars Werner hade en djup förankring i arbetarrörelsen, med ett varmt hjärta och stark klasskänsla. En stor och folkkär politisk personlighet har lämnat oss, säger Jonas Sjöstedt partiledare Vänsterpartiet.

CH Hermansson, partiledare 1964-1975, beklagar Lars Werners bortgång:

– Jag kommer att sakna Lars Werner enormt och är bedrövad över beskedet. Vi arbetade tillsammans under många år för att förnya partiet till en modern vänster. Han var alltid mycket trofast och pålitlig, säger CH Hermansson.

För mer information:
Örjan Rodhe, politisk sekreterare till Jonas Sjöstedt, tfn. 073-781 09 57.

Många längtar nu efter våren. Efter julens alla ljus väntar man nu på att vårsolens strålar ska lysa och värma upp tillvaron. Själva längtar vi mer efter ett varmare samhällsklimat i ett Sverige som har blivit allt kallare.

Det vi idag ser är nämligen en skrämmande attityd som går ut på att först och främst tänka på sig själv och på att få sitt på det torra. Egna bartenders, billiga flygresor och skattesubventionerade  hushållsnära tjänster  är viktigare att finansiera än att vi tillsammans försöker skapa ett samhälle där vi alla får plats och får våra behov tillgodosedda. På det här sättet slår vi effektivt sönder solidariteten och demokratin. Varför ska vi överhuvudtaget ha ett demokratiskt styrelseskick som bygger på gemensamma beslut när det ändå är det privata och det individuella som är viktigast? Att demokratiskt välja en regering som ger en några hundralappar mer i plånboken när man jobbar är nog enkelt, men man kan snabbt bli utan skyddsnät om man blir sjuk eller arbetslös. Då behövs en solidaritet i samhället, och den har man oturligt nog röstat bort.

Varför ska vi se till att våra arbetsplatser har kollektivavtal så att alla får lön när man själv kan få högre lön om det INTE finns kollektivavtal? Varför ska vi se till att vi har en fungerande skola där alla barn får utvecklas efter sina unika förutsättningar när JAG kan välja en privatskola till MITT barn? Varför ska ALLA äldre få hjälp och stöd när hälsan sviktar när vi kan se till att riskbolag och privata entreprenörer kan tjäna pengar på omsorgsverksamhet? Varför ska man överhuvudtaget tänka på andra när det högern kallar ”valfrihet” gynnar mig?

I ett borgerligt styrt Sverige är dessa frågor skrämmande nog relevanta. Det mesta går nämligen ut på att vara sig själv närmast. Det är den politiken som banar väg för rasism och avundsjuka liksom för motsättningar mellan grupper av människor som har det sämst. Det är den politiken som gör att kostnader för försörjningsstöd ställs mot utlandsbistånd och katastrofhjälp och att människor ses som problem och kostnader istället för som resurser. Det är med en sådan politik du ställs utan försörjning den dag du eller ditt barn, utan egen förskyllan, står utan arbete och utan hälsa. Det är den politiken vi måste ersätta med en annan.

Det är mänskligt att stödja och uppmuntra varandra medan det är barbariskt att slå ut varandra. Vi människor behöver helt enkelt varandra för att vårt samhälle ska kunna fungera. Det är ett sådant varmt och mänskligt samhälle vi längtar efter, och det är detta vi kommer att arbeta för oavsett årstid. Det är det enda sättet att skapa hållbarhet i en värld där vi måste fatta att ensam varken är stark eller lycklig i det långa loppet. Hon/han är i själva verket bara ensam.

Flyget är bra för långa transporter, men kraftigare satsningar måste göras för att tåget ska bli snabbare och ett tydligare alternativ på övriga sträckor.

Jag välkomnar en flyglinje till exempelvis Barcelona, men vi har ett ansvar för att det blir ett seriöst bolag som flyger. Vi borde sagt nej till Ryanair i Kalmar och gått vidare med andra bolag.

När det helägda kommunala bolaget Kalmar Airport i slutet av 2012 beslutade att göra ett avtal med Ryanair, var det bara Vänsterpartiet som protesterade. Jag, som sitter i bolagets styrelse, kunde inte acceptera att vi gjorde affärer med ett bolag som inte tillåter fackföreningar och kollektivavtal. Vi ska inte stödja ett företag med en urusel personalpolitik, som hotar och avskedar personal, som leker med säker­heten genom att exempelvis ha för lite bränsle, som marknadsför sig med kvinnoförnedrande reklam, som ständigt anmäls till Allmänna reklamationsnämnden och som nästan aldrig följer nämndens beslut och så vidare. Dessutom snedvrider Ryanairs metoder konkurrensen med andra bolag som följer de regler som finns.

Kalmar kommun har beslutat om en upphandlingspolicy med en upp­förandekod som ska gälla de företag som kommunen har affärer med. Fackliga rättigheter och kollektivavtals­enliga villkor ska gälla. Vi har hand om offentliga skattepengar och ska se till att dessa används på ett ansvarsfullt och acceptabelt sätt. Vi ska helt enkelt ha justa affärer med justa företag. Av­talet med Ryanair strider mot be­slutad kod och policy.

En del kanske tror att denna fråga bara gäller Ryanair, men frågan gäller också dig och principer om fackliga och mänskliga rättigheter. Kan du acceptera Ryanairs metoder på din arbetsplats? En del kanske tror att kritiken lägger sig efter hand, men frågan kommer att vara aktuell och komma upp så länge Ryanairs vd hånskrattar åt kritiken från länder, bolag, fackföreningar och enskilda personer.

Kalmar gjorde ett dåligt val. Den ”billiga” biljetten, som i slutändan inte blev så billig, kommer att få en sur eftersmak. Vi har bara sett början.

Vänsterpartiet Kalmar önskar alla ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!

Vi ser framtiden an med tillförsikt och arbetar vidare för ett regeringsskifte, ett byte av regeringspolitik och ett starkare Vänsterparti. År 2014 är det val igen. Vi har hela 2013 på oss att för att visa hur vi kan bygga ett hållbart samhälle med ett vänsteralternativ som är både trovärdigt, tryggt och klokt. Det är ett samhälle som har plats för alla, till skillnad från det samhälle som regeringen Reinfeldt har byggt sedan 2006 där fler och fler slås ut och bara den starka överlever.

Nu gäller det! GOTT NYTT OCH KÄMPANDE ÅR! Tillsammans ska vi lyckas, sida vid sida. 🙂

För två år sedan var det val, och om två år är det val igen. Vi befinner oss i mandatperiodens halvtid. En del av oss kan unna oss en paus, andra har inga möjligheter till det. Många kämpar, på grund av ofrivillig arbetslöshet, låg pension och/eller sjukdom för att få ihop till matpengar, bostadskostnader och kläder. I dagens samhälle ökar orättvisorna och klyftorna mellan människor. 2012 blev ett år då mycket gick snett.

Vänsterpartiet driver en politik för välfärd åt alla. Vi vet att människor som är säkra i sin anställning, som upplever trygghet vid sjukdom och arbetslöshet mår bättre och kan vara mer delaktiga i samhällslivet. Ett jämlikt samhälle är ett bättre samhälle även för dem som har det gott ställt. Den borgerliga politiken vill tvärtom. Den föredrar sänkta skatter och sänkta ersättningar i försäkringssystemen.

På område efter område ser vi hur regeringens skattesänkarpolitik gynnar dem som redan har det bra, medan de grupper som har det sämst räknat i pengar, jobb och hälsa missgynnas mer och mer. Resurser flyttas helt enkelt från behövande till lyxkonsumenter och från gemensam välfärd till privata plånböcker. De flesta av oss anser nog att det är både oetiskt, omoraliskt och omänskligt. Likväl fortsätter trenden.

Skattesänkningarna har gjort samhället fattigare och de rika rikare. Statens inkomster har minskat med cirka 150 miljarder. Bolagsskatten ska sänkas med 16 miljarder och krogmomsen har sänkts med 5 miljarder. Vad skulle vi som samhälle kunna få för de pengarna om vi inte hade valt att lägga dem i privata kassavalv? 15 miljarder skulle kunna innebära 300 000 nya offentliga jobb, förslagsvis inom skola, vård och omsorg eller i den nya eko-omställningen. Det skulle exempelvis drastiskt kunna minska barn- och elevgruppernas storlek i förskola och skola. Om kommuner och landsting delar på summan, så innebär det cirka 750 nya jobb i Kalmar kommun.

Vi i Vänsterpartiet menar att det inte saknas resurser i samhället. Den avgörande frågan är varför vi inte använder pengarna i vår gemensamma välfärd. I stället för att sänka bolagsskatten med 16 miljarder kan vi för samma summa avskaffa barnfattigdomen, återställa pensionärsskatten eller höja studiemedlen och göra om studielån till studielön.

Vänsterpartiet har politisk vilja att göra detta möjligt., Regeringen Reinfeldt som saknar den viljan fortsätter istället med sin omvända Robin Hood-politik och omfördelar samhällets resurser från de fattiga till de rika. De ökande orättvisorna syns tydligt i uteblivna statsbidrag i Kalmar och ökande kostnader för socialnämnden. Nu lanserar regeringen också RUT-avdrag för att anlita läxhjälp till barnen och för att anställa en bartender till det egna spritskåpet. Det är tydligen viktigare att få sin alkoholblandning så proffsig som möjligt än att alla barn får en god start i skolan och får sina behov av stöd tillgodosedda.

Det är hög tid att vi öppnar ögonen och ser vilket samhälle som växer fram med en borgerlig regering vid makten. Vi måste ha en ny färdriktning. Vi har ett sådant tydligt alternativ. Om två år är det allvar. Ska vi anställa fler lärare och undersköterskor eller ska vi sänka skatten ännu mer för dem med höga inkomster? Då är valet enkelt. Med ett klarrött val 2014 så kan vi vända skutan Sverige rätt igen. Det skapar också bättre förutsättningar för Kalmar kommuns utveckling.

Vi i Vänsterpartiet Kalmar önskar alla en riktigt God Jul!

Vi hoppas att det som julen har kommit att stå för, nämligen solidaritet, generositet, kärlek, glädje och gemenskap kommer att prägla de kommande dagarna. Vi vet dock att nöden breder ut sig, att människor far illa, att egoismen i vårt samhälle tar alltmer plats och att omsorgen om varandra inte längre är det viktigaste i vårt samhällsbygge. Vi hoppas dock på bättre tider, för en rättvisare politik och för en mänskligare värld.

För detta kommer vi att fortsätta arbeta. Och vi ger oss inte!