Författare: kalmar

Sverigedemokraterna i Kalmar visar sitt rätta ansikte när de angriper vad de kallar Kalmar kommuns ”generositet” gentemot unga människor med traumatiska upplevelser. Det handlar om ungdomar som har förlorat allt, inklusive sin familj.

I sin iver att framstå som kloka försöker SD dumförklara ett av de mest mänskliga karaktärsdrag vi har, nämligen förmågan att känna empati och viljan att agera därefter. Att jämföra villkoren för föräldralösa och utblottade flyktingar i unga åldrar i ett nytt främmande land med svenska friska ungdomar som gör lumpen är mer än lovligt empatilöst. Det är således inte klokhet som kännetecknar SD, det är omänsklig rasism och kyla.

Vi har ett uppdrag här i världen, och även i Kalmar, och det är att bygga ett samhälle som är hållbart över tid. Vi ska lämna över ett arv till kommande generationer, och då ingår självklart det grundläggande ansvar som vi alla delar, nämligen att behandla alla människor som varandes lika mycket värda. Gör vi inte det så bygger vi in konflikter i hela samhällsstrukturen, och resultatet blir ett samhälle där vi lägger mer energi på att slå ihjäl varandra än på att bygga upp. Det är ett samhälle som vi INTE vill ha.

FN:s barnkonvention gäller även i Kalmar. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta för ett värdigt mottagande av såväl unga som äldre flyktingar, och vi vet att om vi ser på dessa människor som resurser istället för bekymmer så är det precis resurser de kommer att vara. Den verksamhet som hittills har bedrivits i Villa Ossian är ett led i den verksamheten.

I Kalmar stänger vi inga dörrar för människor, vi öppnar dem i?stället. Det är nämligen en hållbar strategi för framtiden. SD blickar hellre bakåt, men frågan är hur väl insatta de är i rasistiska regimers framgångssagor. Några sådana går nämligen inte att finna.

Den borgerliga skolpolitiken väljer än en gång att gå med rumpan före in i framtiden. Nu ska man införa ettårig gymnasieutbildning för elever som är ”skoltrötta” och som inte klarar av kraven för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram.

Det här är en fortsatt nedmontering av gymnasieskolan. Regeringen tycks inte ha lärt sig något av misslyckandet med de nya yrkesutbildningarna, dit allt färre elever söker. Istället för att tillföra mer medel till gymnasieskolan, så att fler elever både vill och kan studera där, så vill Björklund införa ännu en utbildningsform. På det sättet utarmas ungdomarnas möjligheter.

En ettårig gymnasieutbildning är ingen öppnad dörr till arbetslivet. Det är en stängd dörr till framtiden. Hur många arbeten i framtiden tror regeringen att man klarar med en ettårig gymnasieutbildning i bagaget? Är inte våra ungdomar, oavsett bakgrund och föräldrars utbildningsnivå, värda något mer än en stängd dörr och en återvändsgränd?

Självklart finns det mycket vi bör göra för att se till att skolungdomar klarar av gymnasiestudierna. Det är den säkraste biljetten till framtida möjligheter i arbetslivet. Vi bör öka den studie- och yrkesvägledande verksamheten samt tiden som både grundskolans och gymnasieskolans mentorer lägger ner på coachande samtal med eleverna. Risken att “skoltrötta” elever, de som ska omfattas av den här ”satsningen”, tar den enklaste utvägen utan någon större tanke på framtida konsekvenser är stor. I den komplexa verklighet som vi befinner oss är det inte alltid lätt att som ung tänka långsiktigt. Vi i Vänsterpartiet, som anser att alla ungdomar har utvecklingspotential, ser förstås vikten av att ge stöd i den processen.

Arbetsmarknaden skriker efter ingenjörer, inte efter ungdomar med låg utbildningsnivå. Är det ett faktum som gått regeringen och Jan Björklund helt förbi?

Det är ett uppdelat Kalmar som vi nu ser två år före valet 2014. Många har det bra med jobb, god ekonomi och vänner. Andra saknar jobb, pengarna räcker inte och de känner alltmer av ett orättvist Sverige där klyftorna mellan människor ökar.

Vänsterpartiet vill att Kalmar ska vara ett föredöme för rättvisa, solidaritet och ett gott liv. Låter det svårt och orealistiskt? Det är svårt, men knappast omöjligt. Det kräver kloka politiska beslut och det är en absolut nödvändighet för ett framtida Kalmar.

Mycket har redan hänt. Vi har gjort en budget i ekonomisk balans. Där finns investeringar på en miljard kronor under tre år, stora satsningar på förskolor, jobb, idrottsanläggningar, kulturhus, cykeltrafik, energibesparingar, bostadsbyggande, miljöåtgärder och mycket mer. Vi satsar på en fortsatt utbyggd gemensam välfärdsverksamhet med hög kvalitet. Detta utan vinstintressen, riskkapitalbolag och transport av skattepengar till skatteparadis. Många kommunala frågor är dock beroende av en ansvarsfull och rättvis regeringspolitik. Den politiken saknas. Vi ser i stället en borgerlig experimentverkstad med ökande orättvisor, privatiseringar och mindre resurser till kommunerna.

Mycket behöver bli bättre. Vi behöver en politik för fler jobb. Arbetslösheten är hög samtidigt som behoven av fler som arbetar ökar. Vi ska ta tillvara allas kunskap bättre, oavsett ålder, kön och kultur. Nära samarbete mellan kommun, näringsliv och universitet skapar grund för nya företag. Vi ska vara en universitetsstad, ett regioncentrum, ett besöksmål och en kreativ mötesplats. Vi behöver mer resurser och personal, som till exempel lärare och undersköterskor/sjuksköterskor, till den kommunala verksamheten. Skattepengar ska användas till utbyggd välfärd med hög kvalitet och inte till vinstutdelning. Vi måste bli tydligare i den frågan.

Vi ska ha verklig jämställdhet mellan män och kvinnor. Det handlar om delad makt, rättvisa löner, frihet från våld och lika möjligheter att förverkliga sina liv. Kommunen ska garantera en jämställd verksamhet. En satsning på miljöfrågorna ger jobb och bättre livsmiljö. Minskade utsläpp, energibesparingar, förnyelsebar energi, cykelstaden och bättre och billigare kollektivtrafik gör Kalmar till en ännu bättre rödgrön miljökommun. Kalmar ska ta stort socialt samhällsansvar. Det gäller Fairtrade, schysta företag, fackliga rättigheter, goda arbetsvillkor och inga kopplingar till skatteparadis vid upphandlingar. Men också att bygga bostäder, inte minst hyresrätter med rimliga hyror och att öka stödet öka till kultur och föreningsliv.

Vi stödjer Linnéuniversitetets utveckling i Kalmar. Tillsammans med hög kvalitet i förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är det grunden för Kalmars framgångar.

Det är helheten som skapar framgång. Demokratin utvecklas genom öppenhet, dialog och delaktighet. Vi vill ha ett mer jämlikt och rättvist Kalmar. Därför är vi tydliga i vår politik!

Nu diskuteras Lagen om valfrihetssystem (LOV) igen. M och C söker stöd för en Kalmarmodell för att blanda in vinstintresse i hemtjänsten. Vänsterpartiet säger nej till förslaget precis som vi tidigare har gjort. Det hänger samman med vår övertygelse att omsorg om människor inte är samma sak som att sälja tomater.

Du ska som omsorgstagare alltid kunna lita på att den som ger dig hemtjänst bara ser till ditt bästa och aldrig till vad företaget tjänar mest på. När vinstintresset och konkurrensen kommer in i bilden så kan du inte längre lita på det. Plötsligt blir bolagslagen styrande, och företaget måste drivas med vinst, precis som ICA. Och det är inget fel på ICA så länge de driver handel och inte hemtjänst.

Privatiseringarna och möjligheten att välja utförare har hittills inte lett till någon fungerande konkurrens. Privata utförare, i de flesta fall handlar det om stora vårdföretag såsom Carema, försöker istället minska sina kostnader för att öka vinsterna och det leder till att omsorgen blir sämre. Den enklaste vägen är att kapa personalkostnaderna genom att ha en lägre bemanning, lägre löner, lägre utbildning och sämre arbetsvillkor. Det leder alltså inte heller till några nya arbetstillfällen, snarare tvärtom.

Privata företag tjänar också mycket mer i välfärden än i andra branscher. Egentligen är det fullständigt orimligt att kalla de stora riskkapitalbolagen för just riskkapitalbolag när de ger sig in i omsorgsbranschen. Där får man bland de säkraste vinster som finns, nämligen skattemedel. Riskkapitalbolag ska istället vara med och finansiera osäker och ny verksamhet, dvs att ge entreprenörer som söker nya vägar möjlighet att pröva sina vingar. Sådant kapital har vi brist på i Sverige. Riskkapitalbolagen vädrar istället morgonluft genom att satsa kapital i omsorgen och den vägen kan de lägga vantarna på våra skatteresurser och skeppa dem till Jersey eller andra skatteparadis. Och de stora förlorarna är äldre människor som härigenom inte får den omsorg de behöver.

Borgerliga partier pratar om att öka valfriheten genom LOV. Det är en valfrihet för företagen, inte för brukarna. När vi i Vänsterpartiet säger valfrihet har vi istället brukaren i centrum.  Brukaren ska kunna välja vem hon/han vill ha hjälp av, vad hon/han ska ha hjälp med och vid vilken tidpunkt. Däremot väljer vi gärna bort möjligheten för bolagsägarna att välja vinst i egen plånbok istället för vård och omsorg för den som behöver.

I valfrihetsbegreppet lägger vi också den självklara friheten att veta att när jag som gammal behöver hjälp av någon för att klara mitt vardagsliv, då ska jag självklart få det. Det ska inte hänga på om jag väljer rätt eller fel eller på var jag bor. Det är en generell rättighet, en rättighet som vi inte på några villkor är beredda att spela bort genom att leka affärer med människors grundläggande behov.

Idag arrangerades Fullt ös i Norrliden med korvgrillning, fotboll, bungy jump och mycket mer. Tack till alla som ställde upp och till Medborgarkontoret som stod för en stor del av arangemanget!

Barns och ungas uppväxtvillkor, familjebakgrund, hälsa och utbildning påverkar i stor utsträckning deras vuxenliv. Det har flera studier visat genom åren. Samma forskning visar också att samhällets sociala insatser många gånger sätts in för sent. Detta drabbar inte bara den enskilde, det resulterar också i stora samhällskostnader. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är dags att vi i Kalmar tar till oss av den kunskapen och agerar för att skapa bättre förutsättningar för alla redan innan problemen är ett faktum. När de väl har uppkommit är det både mycket svårare och mycket dyrare att åtgärda dem.

Kalmar kan nu, i samband med att en relativt stor fastighetsförsäljning genomförs, avsätta betydande medel i en social investeringsfond för att arbeta förebyggande på det sociala området. Fonder av det slaget finns bland annat i Umeå, Malmö, Trelleborg och Norrköping. Meningen är att satsa på förebyggande tidiga insatser som bygger på samverkan och som ger långsiktiga effekter.

Idén går ut på att medel frigörs, exempelvis vid ”goda” år eller vid en enstaka händelse, exempelvis vid en större försäljning, och att dessa medel återinvesteras i kommunen, men denna gång med adress ”Socialt arbete”. Det handlar om förebyggande arbete som främst gagnar barn och unga och ger högre livskvalitet. Vi vill också främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt som kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Investeringsfonden skulle fungera som komplement till andra sociala satsningar och ska inte användas till att finansiera befintlig ordinarie verksamhet.

Exempel på grupper som kan komma i fråga är barn och unga som far illa i sina familjer, som på grund av sin sociala situation inte når målen i skolan, har funktionsnedsättningar eller barn och äldre som saknar social gemenskap. Det kan också handla om att förebygga arbetslöshet för gymnasieungdomar och unga arbetslösa, långvarigt bidragsberoende och tidigt missbruk. Vi tänker också på insatser till människor som av andra skäl befinner sig i utkanten av samhällets skyddsnät.

Kalmars största tillgång är nämligen våra invånare. När vi avyttrar ”hårda” resurser är det därför naturligt att vi återinvesterar dem i ”mjuka” värden som direkt påverkar välfärden i positiv riktning. En social investeringsfond hjälper oss att göra kloka och framåtsyftande investeringar som skapar bättre möjligheter till ett gott liv för alla. Självklart ska kommunen ha en god och hållbar ekonomi och en stark finansiell ställning. En social investeringsfond verkar inte i motsatt riktning. I stället hjälper den oss att behålla den ställningen även i framtiden genom kloka investeringar i välfärden.

Södermöre kommundelsnämnd genomför just nu i största politiska enighet ett nytt demokratiarbete för att ge fler Södermörebor möjlighet att påverka vad som händer i den egna delen av världen. En medborgarpanel skapas. Där får man som invånare möjlighet att svara på frågor och delta i diskussioner. Vi hoppas att många tar chansen att lämna sina synpunkter!

Södermöre kommundelsnämnd bedriver nämligen en offentlig verksamhet som präglas av öppenhet. Det gör att brukare och invånare har full insyn i verksamheterna, och därmed också har möjlighet att påverka dem. Vi i Vänsterpartiet vill gärna visa på de möjligheter som offentligt driven verksamhet har framför vinstdrivande privata utförare där möjligheten att påverka närmar sig nollstrecket. Hade vi privatiserat i Södermöre i den utsträckning som man gör i borgerligt styrda delar av landet så hade en medborgarpanel varit verkningslös. De enda sättet att påverka privata bolag är nämligen via ekonomiska styrmedel, och saknar man ekonomiska resurser har man ingen chans alls. Det är värt att betänka!

Södermöre kommundelsnämnd initierades en gång som ett närdemokratiprojekt, och vi i Vänsterpartiet har hela tiden arbetat för att det lokala inflytandet ska stärkas. Det här är ännu ett steg i den riktningen. Vi är glada att hela nämnden står bakom idén. Ju fler som lämnar sina åsikter och idéer, desto bättre blir de beslutsunderlag som vi i kommundelsnämnden använder när vi ska fatta beslut. Vi ser detta som ett arbete som dels stärker demokratin och inflytandet i Södermöre, dels höjer kvaliteten på de politiska beslut som styr vår verksamhet. Det finns alltså bara vinnare på den här satsningen!

Idag när Jonas Sjöstedt, ordförande för oss i Vänsterpartiet, besökte Café Storken på Linneuniversitetet och träffade bland andra socionomstudenter fick han både möjlighet att hålla ett kortare anförande och svara på frågor.

Han talade om vikten av att stoppa privatiseringarna inom den sektor som vi kallar ”grundläggande rättigheter”, dvs välfärd såsom omsorg, vård och skola. Han tog också upp det stora misstaget att privatisera apoteksbranschen vilket leder till sämre service och persontrafiken på järnvägen vilket leder till att gemensamma investeringar på banorna läggs i onödan om ingen privat aktör vill köra där. Vinsterna i välfärden leder till lägre kvalitet, slöseri med skattepengar och det sliter ut den personal som ska arbeta i hyperslimmade organisationer och som därför inte hinner med det som känns viktigt, nämligen att SE och GE TID till den som behöver hjälp och stöd. Som en konkretisering: De 8 miljarder av svenska gemensamma skattemedel som delas ut i vinster (efter avskrivningar etc) inom välfärdsområdet motsvarar, om de inte hamnade i klorna på de bolag som drivs med vinstintresse, 20 000 heltidstjänster som kunde användas att höja kvaliteten. Det är en ganska rimlig politisk linje att vilja använda våra resurser på det sättet istället för att pumpa ut dem till skatteparadis.

Vidare påpekade Jonas att VALFRIHET är bra, men att vi inom välfärdsområdet tjänar mycket mer på att genomföra valfriheten inom ramen för den offentliga driften. Det är VINSTJAKTEN som  drar ner kvaliteten. Vänsterpartiets politik bygger till stora delar på den insikten, liksom på övertygelsen att vi människor kan bygga ett gott och jämlikt samhälle om vi ser till att hjälpas åt och hitta gemensamma lösningar på allmänneliga problem.

Klimatfrågan ligger Jonas och Vänsterpartiet varmt om hjärtat. Han poängterade med emfas att det är fullt möjligt att vara ett modernt samhälle samtidigt som man slår vakt om miljön. Sverige kan bli ett föregångsland på området, men det förutsätter en klar politisk ambition. Det saknas hos den borgerliga regeringen.

Under frågestunden kom frågor om bland annat utrikespolitik, vapenexport, bostadsmarknadens villkor, strategier för att visa på alternativ till ”sköt dig själv och skit i andra”-trenden och tryggheten på jobbet. En annan viktig fråga som väcktes var hur vi ska jobba för att motverka rasismen. Det är ett stort arbete, men den frågan möter vi bäst genom att praktisera öppenhet och genom att på allvar värdera alla människor lika.

Tack Jonas Sjöstedt för ett trevligt och givande besök och lycka till i det fortsatta arbetet!

Vi i Vänsterpartiet röstade nej till att införa prestationsbaserad resurstilldelning inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Vi gjorde det utifrån vår övertygelse om att resurser till utbildning ska komma de elever som behöver dem till del. Svårare än så är det inte.

Inslagen av konkurrens och tävling skolor, lärare och elever emellan leder inte till positiva effekter på någon nivå utom möjligen för den som ser skolverksamhet som ett spel. Istället vill vi premiera samverkan, samarbete och ömsesidiga utvecklingsprocesser där skolor och pedagoger kan lära av varandra att uppnå bättre måluppfyllelse så att varje elev oavsett skola ska kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling. Den utvecklingen motverkas av ett ytligt belöningssystem där vissa skolor som har nått långt premieras medan andra, som i själva verket behöver mer hjälp, får mindre utrymme. Det är lätt att inse att den här utvecklingen leder åt fel håll.

Vi i Vänsterpartiet vill ge varje elev det stöd hon/han behöver. Alla elever är lika mycket värda och ska behandlas därefter, oavsett i vilken skola de går. Det skulle vara betydligt lättare utan en prestationsbaserad resurstilldelning.

Vår partiordförande Jonas Sjöstedt besöker Kalmar onsdagen den 5 september. På förmiddagen kl 10-1130 besöker han Linnéuniversitetet, byggnaden Storken där han kommer att träffa studenter och lärare. Mötet äger rum i cafeterian och är öppet för allmänheten. Varmt välkomna!

Passa på tillfället att ställa frågor om en alternativ väg för Sverige, en väg som leder bort från vinster i välfärden, gratis utnyttjande av arbetskraft och kortsiktig kvartalskapitalism. Vänsterpartiets väg för Sverige sätter välfärden och människan främst, inte kapitalet.