Arkiv för januari, 2008
Vad får skolan kosta?
Kalmar kommun ändrade i december 2007 budgeten för de kommande åren. Beslutet innebär att kostnaderna ska sänkas med totalt cirka 75 miljoner. Det är självklart att det riskerar att påverka förskolans och skolans kvalitet negativt.
Det finns två huvudorsaker till Kalmars besparingar. För det första minskar den borgerliga regeringen kraftigt pengarna till kommunen. Som exempel kan nämnas frysta statsbidrag (13,4 milj), försämringar för plusjobb (5,5 milj) inget stöd till sommarjobb för ungdomar (0,8 milj), lägre ersättning löner (5 milj) och färre jobbåtgärder (4,0 milj). Totalt förlorar kommunen mer än 40 miljoner i statliga pengar. Till detta kommer alla försämringar i ersättningar för den som är arbetslös, sjukskriven och står utan arbete. Detta påverkar också kommunens ekonomi. Det är ingen hemlighet att den borgerliga regeringen inte vill satsa på vår gemensamma kommunala sektor.
För det andra saknar kommunen pengar för att kunna tillgodose den stora efterfrågan på kommunal service. Har ni träffat någon kommuninvånare som inte tycker att förskolan, skolan och omsorgen ska ha tillräckliga resurser för att kunna garantera en hög kvalité på verksamheten?
PRO Kalmar har uttryckt sin oro i en skrivelse till kommunen och menar att man hellre borde besluta om en skattehöjning än att göra oacceptabla neddragningar inom omsorgen. Lärarförbundet har framfört sin oro över att förskolan/skolan kommer att påverkas negativt. De menar också att debatten bara handlar om siffror och väldigt lite om innehåll och förutsättning för ett bra arbete.
Vi delar till viss del den oro som många nu ger uttryck för. Mindre resurser kommer naturligtvis att få effekter och det blir tufft att anpassa verksamheten efter nya förutsättningar. Vi har därför som enda parti föreslagit en tillfällig skattehöjning med högst 50 öre för att klara en fortsatt hög kvalitet. Inget parti var beredda att stödja en sådan välbehövlig satsning.
Vi kommer ändå att, under rådande förutsättningar, göra allt för att försöka hålla en hög kvalitet och fortsätta utveckla den kommunala arbetsplatsen. I en helt färsk medborgarundersökning av hur kommunens invånare upplever Kalmar, kommunen verksamhet och vilket förtroende man har för ledningen, fick Kalmar mycket högt betyg jämfört med övriga kommuner. Detta beror till stor del på de satsningar som vi genomfört inom kommunen. Den utvecklingen har ägt rum under de 13 år som vänsterpartiet styrt Kalmar tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet.
De avgörande frågorna vi måste ställa oss nu är: Vad får välfärden kosta? Hur ska resurserna fördelas mer rättvist i samhället? Vi har stora överskott i landets budget. Vi har en regering som beslutar om att ta pengar från de som har det sämst och skänka till de mest rika. Samtidigt finns det barn och ungdomar i förskola/skola som inte får det stöd av pedagoger de behöver, äldre som inte hinns med och personal som tvingas springa allt fortare. Det är skamligt och djupt orättvist när pengar finns men på fel ställe. Detta borde ekonomidebatten handla om i Kalmar kommun liksom i andra kommuner.
Bertil Dahl, Kommunalråd
Birgitta Axelsson Edström, Ordförande Kultur- och Fritidsnämnden
Vänsterpartiet Kalmar
När ska vi satsa på välfärden?
Den borgerliga regeringen pratar om välfärd och håller presskonferenser om PR-mässigt namngivna satsningar samtidigt som de i tysthet fryser kommunernas statsbidrag.
På skolområdet hör vi talas om riktade kulturpengar till elever i de avslutande skolåren och något som kallas Läsa-Skriva-Räkna-satsning. Men att regeringen håller inne omkring 6 miljarder kronor från kommunsektorn redan år 2010, det sägs inte särskilt högt.
Hur mycket är då 6 miljarder kronor? Det är t ex över tio gånger så mycket som regeringens uppmärksammade Läsa-Skriva-Räkna-satsning i skolan beräknas kosta 2010. Om de 6 miljarderna fördelas jämnt över kommunernas och landstingens verksamhetsutgifter tappar skolan mellan 1,5 och 2 miljarder kronor, alltså flera gånger mer än Läsa-Skriva-Räkna-satsningen kostar. Är det då en satsning som görs? Nej, det tycker inte vi. Det är en mycket missledande och tvivelaktig retorik som försöker beskriva verkliga neddragningar som satsningar. Eleverna och skolpersonalen lär tyvärr bli de första som lär sig skillnaden mellan retorisk fiktion och vardagsverklighet.
Omräknat i arbete går kommuner och landsting i Sverige miste om 13 800 heltidstjänster när man fryser statsbidragen. För Kalmar kommuns del innebär det 71 heltidsjobb år 2010 och för landstinget 81 jobb. Gång på gång hör vi borgerliga företrädare propagera för satsningar på den privata sektorn för att vi ska få mer skatteinkomster till välfärden. Nu är vi ju där. Den privata sektorn går bra. Man anställer inte speciellt många fler, men skatteintäkterna ökar. Då väljer de borgerliga att lyfta bort skatteintäkterna från välfärden. Istället genomförs skattesänkningar som främst gynnar den som redan har höga inkomster. Kan högerpolitiken bli så mycket tydligare?
Vänsterpartiet är idag, möjligen något förvånande, det enda riksdagsparti som vill anställa fler i kommuner och landsting. Så är fallet trots att alla vet att den demografiska utvecklingen i Sverige kommer att medföra större efterfrågan på och behov av välfärdstjänster nu och framöver. Vår fråga till de andra partierna är alltså både enkel och tydlig: Om vi inte ska anställa fler i välfärden nu när staten har stora överskott och arbetslösheten är hög, när ska vi göra det då?
Birgitta Axelsson Edström, pol sekr
Bertil Dahl, kommunalråd
Vänsterpartiet Kalmar