När ska vi börja ta ansvar?
Vi befinner oss inte i Japan, men de som är där är människor precis som vi, invaggade i en falsk säkerhet om att det som nu händer inte kunde hända. Katastrofen antar fruktansvärda dimensioner och dödstalen stiger både på kort och på lång sikt. Omvärlden ser på, men reaktionerna är inte många. Rapporterna är få. Det främsta målet verkar vara att undvika panik.Vi befinner oss inte i Japan, men de som är där är människor precis som vi, invaggade i en falsk säkerhet om att det som nu händer inte kunde hända. Katastrofen antar fruktansvärda dimensioner och dödstalen stiger både på kort och på lång sikt. Omvärlden ser på, men reaktionerna är inte många. Rapporterna är få. Det främsta målet verkar vara att undvika panik.
I Sverige har vi en regering som vill satsa mer på kärnkraft än någon annan. Folkpartiet hade kärnkraftsutbyggnaden som en viktig valfråga. Centerns Maud Olofsson övergav partiets kärnkraftskritiska linje med tårar i ögonen för sina ”barns och barnbarns skull”. Idag stänger Tyskland sina gamla reaktorer. Schweiz skjuter upp byggandet av tre reaktorer på obestämd tid. EUs 143 reaktorer ska ”stresstestas” för att kolla vad som händer vid yttre påverkan. Det är ett nyvaknat intresse, ett intresse som dock Sveriges regering inte delar i nämnvärd omfattning.
Vi VET att kärnkraften är extremt farlig. Vi VET att härdsmälta kan uppträda utan något så extremt som jordbävning eller tsunami. Vi var nära i Forsmark för ett par år sedan. Även där talades det tyst om problemen. Man vill ”undvika panik”.
En stor del av världens förbrukade energi kommer från kärnkraften. Vi vet det. Vi vet också att utvecklingen är ohållbar. Vi MÅSTE utveckla nya hållbara energikällor samt dra ner på energiförbrukningen, och vi MÅSTE göra det samtidigt. De som hävdar att det finns ett annat val talar osanning. De sätter kortsiktigheten i framsätet och glömmer ansvaret utanför bildörren när de i hög fart och mot bättre vetande kör iväg mot den kommande katastrofen. Vi har inget val. Vi ska förvalta den jord vi har fått. Det är vi skyldiga våra barn.
Det japanska folket lider just nu. Det är inte de som fattat besluten som får betala med förstörda liv, utplånade hem och snar död. Det är vanliga människor, som vi och som ni. Det är föräldrar som förlorat sina barn mitt i vardagen då de tog tryggheten för given och barn som förlorat sina föräldrar en vanlig dag på jobbet.
I förlängningen drabbar våra beslut våra efterkommande. Det är dags att vi tar ansvar för det. Det är NU som vi kan påverka framtiden. Fram med korten på bordet, släng ut prestigen och ändra färdriktning. Vi kan om vi vill.
Birgitta Axelsson Edström, Kalmar Lohla-Marie De Bie, Emmaboda Susanne Johansson, Kalmar Mariann Karlsson, Nybro Laura Roch, Nybro Vänsterpartister i Kalmar län