Sång till friheten!
Rolf Wahlberg (M) sjunger LOVsång över Kalmarmodellen för hemtjänsten. Det är inte så märkligt, det är ren borgerlig politik och en sådan bör Moderaterna stå för, även om den lanseras av Socialdemokraterna denna gång.Rolf Wahlberg (M) sjunger LOVsång över Kalmarmodellen för hemtjänsten. Det är inte så märkligt, det är ren borgerlig politik och en sådan bör Moderaterna stå för, även om den lanseras av Socialdemokraterna denna gång.
Wahlbergs LOVsång klingar dock falskt i stora stycken. Reformen leder inte till högre kvalitet och inte till ett enda nytt jobb. Tvärtom sänker den lönenivån och ger fler deltidstjänster med sämre kvalitet för brukaren som konsekvens. Det går nämligen inte att fixa schemaläggning i så små enheter som vi här talar om, och utrymmet att betala hyfsade löner är obefintligt när vinster dessutom ska betalas. Alliansen och S väljer nu att hellre satsa på andra organisationer än den de själva driver. Tilltro verkar saknas till den egna förmågan att skapa kvalitet i omsorgen. Vi kallar det att abdikera från sitt ansvar, och det är också en form av falskspel.
Wahlberg håller inte takten med verkligheten heller. Intresset bland brukarna, de äldre som behöver hemtjänsten, för att välja privata utförare är lågt. Det visar exempel från övriga landet. Vi anser att omsorgen ska inriktas på att ALLA som behöver hjälp ska få kvalificerad sådan det NÄR så krävs. Det är en grundläggande rättighet som inte ska vara beroende av en enskild gammal och sjuk människas förmåga att välja rätt alternativ.
Dessutom har Rolf Wahlberg valt att sjunga en helt annan melodi än pensionärsorganisationerna. De har vid ett flertal tillfällen klart och tydligt deklarerat att de sätter kvaliteten och brukarnas rättigheter framför privata företags rätt att göra vinst på välfärdsverksamhet. När nio miljarder svenska skattekronor försvinner ut till vinst inom privata företag inom skola, handikappomsorg, hälso- och sjukvård under ett år istället för att användas i välfärden är det lätt att förstå varför pensionärerna själva känner sig mer hemma med annan melodi, nämligen vår. Hade vi valt vår väg, till exempel att anställa folk istället för att göda privata konton, så hade vi kunnat anställa 22 000 fler undersköterskor i det här landet.
Vi sjunger gärna, både med den borgerliga alliansen och med Socialdemokraterna i omsorgsnämnden, men vi sjunger inte vad som helst. Sången ska ha rättvisa, värme, ansvar, solidaritet och välfärd som bärande tema. Vi kallar den Sång till friheten och den pekar på vår rätt till en trygg ålderdom. Texten handlar om att vi vågar tro på vår egen personal och att vi satsar på den. Den beskriver att vi måste arbeta med kvalitet såväl på mat som på omsorg och vård, och att vi är övertygade om att brukarens behov bemöts bättre om man inte släpper in vinstjakten i omsorgen. Vi sjunger också om att vi är beredda att ta uppgiften på allvar. Refrängen handlar om att vi sätter omsorgen om varje enskild brukare främst, inte privata företags rätt att lyfta vinstpengar. Det är alltså brukarens frihet och trygghet vi vill uppgradera, inte företagens.
Vi fortsätter att sjunga den även om vi är ensamma, för vi vet att den klingar rätt och i takt. Vi vet dessutom att det finns många utanför sammanträdesrummet som sjunger med oss och känner igen sig i den varma melodin. Kalmars äldre har rätt till hemtjänst med människan i centrum, inte vinstjakten.
Birgitta Axelsson Edström och Elsa Berg Vänsterpartiets representanter i omsorgsnämnden