Internationella kvinnodagen 2013: Anta utmaningen för kvinnors rättigheter!

feminism1
Som kvinnor utsätts vi för orättvisor så gott som dagligen från den dagen vi föds. Flickebarn och gossebarn behandlas olika, båda fostras in i stereotypt beteende, men flickornas värld är mindre och handlingsalternativen färre. Åren går, och när det är dags att välja studieväg till gymnasiet ser vi samma mönster som så många år tidigare. Kvinnors val leder till arbeten med dåliga arbetsvillkor, låg tjänstgöringsgrad och låga löner. De unga männen väljer på ett vidare fält, och utsikterna att få ett välbetalt jobb är större. Kanske är det något som kvinnor helt enkelt ”får ta” eftersom de väljer fel?

En annan sak som vi kvinnor tydligen måste lära oss ”att ta” är näthatet. En kvinna måste nämligen förbereda sig på att anledningen till att hon anser att det är kompetens och inte kön som ska spela roll vid värdering av meriter är att hon har fått för lite av ett visst manligt organ i sig. Orsaken är förstås att hon är dum i huvudet, ful, för tjock/för mager samt motbjudande i största allmänhet. Egentligen borde hon ha blivit slagen och våldtagen med batong på offentlig plats, så urbota dumt är det att anse att kvinnor och män har samma värde och bör värderas lika.

Vårt patriarkala samhälle diskriminerar kvinnor systematiskt och gör det tillåtet att beskära kvinnors livsutrymme, att kränka kvinnor som uttrycker sin mening och att skrämma kvinnor till tystnad. Det är INTE rimligt att vi ska behöva lära oss att ”ta” förolämpningar och kränkningar eller att mäns egna tillkortakommanden ska beröva kvinnor den mänskliga rätten till det egna känslolivet. Vi ska inte behöva bli känslokalla maskiner för att vi hävdar att vi som kvinnor har rätt till en åsikt.

Idag är det den internationella kvinnodagen. Kvinnor misshandlas, blir slagna och kränks på nätet av män. Kvinnor väljer traditionellt kvinnliga yrken med låg lön och dåliga utvecklingsmöjligheter. Fortfarande. Och kvinnor får höra att de ska hantera det på egen hand, stänga av ögon och öron och skapa sig sina egna liv.

Men det här är inget individuellt problem, vilket tidens anda gärna vill få oss att tro. Det handlar inte heller om att kvinnor är offer. Istället är det hög tid att göra något åt den sneda maktbalansen i vårt samhälle vilken i sig tillåter att kvinnors möjligheter beskärs.Vi måste våga se sanningen i vitögat: Rättvisa mellan män och kvinnor uppnås inte genom städhjälp, hen-ordet och RUT-avdrag, den uppnås genom att vi river ner mossiga strukturer och ersätter dem med det självklara att kvinnor och män har lika rätt och värde i livet.

Politiken måste ta sitt ansvar. Här ska en samhällskritisk analys ta sitt avstamp, tillsammans med en politisk ambition att faktiskt göra skillnad på alla nivåer. Vi accepterar inte att våra döttrar och dotterdöttrar har sämre möjligheter än våra pojksläktingar. Vi i Vänsterpartiet är den kraft som vågar anta utmaningen. Hur länge ska vi behöva vara ensamma om det?

Birgitta Axelsson Edström och Mariann Karlsson
Kvinnopolitiskt ansvariga i Vänsterpartiet Kalmar län

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gilla oss på Facebook!