Låt oss slippa att Skatteverket bestämmer vem vi äter middag med, utbrister Steven Sampson, professor i socialantropologi vid Lunds universitet på Aktuella frågor (7.2). I Danmark där han bor har skattemyndigheten kartlagt informella tjänster och satt ett beskattningsbart pris på dem för att kunna avgöra vad som är handel, vad som är mutor och vad som är gåvor. Det ogillar uppenbarligen Sampson. Vi välkomnar en debatt om skatter, men vi ser andra problem än de han lyfter fram. Problem som Skatteverket mer än gärna får ta itu med.

Låt oss slippa att Skatteverket bestämmer vem vi äter middag med, utbrister Steven Sampson, professor i socialantropologi vid Lunds universitet på Aktuella frågor (7.2). I Danmark där han bor har skattemyndigheten kartlagt informella tjänster och satt ett beskattningsbart pris på dem för att kunna avgöra vad som är handel, vad som är mutor och vad som är gåvor. Det ogillar uppenbarligen Sampson. Vi välkomnar en debatt om skatter, men vi ser andra problem än de han lyfter fram. Problem som Skatteverket mer än gärna får ta itu med.

Miljontals människor i krisdrabbade länder är idag smärtsamt medvetna om vad som händer när skattepengarna inte räcker till. Samtidigt har en superrik elit gjort det till en sport att nolltaxera. Till sin hjälp har de banker, revisionsföretag och skatteparadis som gärna bistår med att finna kryphålen i en otidsenlig lagstiftning. Demokratin har inte hunnit ikapp ekonomins globalisering och därför kan den som anlitar skattesmitarproffs skapa sin egen skattefria gräddfil.

Världens skatteparadis svämmar över av pengar. Pengar som har räddats undan beskattning. En rapport från det internationella nätverket Tax Justice Network uppskattar att minst 140 000 miljarder kronor är gömda i skatteparadis. Det motsvarar mer än USA:s och Japans sammanlagda bruttonationalprodukt eller minst 15 procent av världens finansiella tillgångar.

Om pengarna i skatteparadisen hade beskattats rättvist, skulle skatteintäkterna kunna användas till att hjälpa människor att överleva den ekonomiska kris som präglat världen de senaste åren. Det skulle också finnas gott om resurser som skulle kunna stimulera världsekonomin med offensiva investeringar utan skuldsättning och för en hållbar omställning som kan rädda klimatet. Men för att det ska bli verklighet krävs en politisk vilja och politiska beslut.

Istället för skattedumpning behövs bättre samarbete och öppenhet länder emellan.

Istället för sekretess i skatteparadisen behövs ett globalt avtal om automatiskt informationsutbyte skattemyndigheter emellan.

Istället för multinationella företags kreativa bokföring behövs bättre rapportering om deras ekonomiska aktiviteter i land för land och så småningom ett globalt system som garanterar en rättvis beskattning för dessa aktiviteter.

En aktuell rapport från Skatteverket visar att 17 av 23 privata välfärdsföretag som tar emot skattepengar för att driva verksamhet i Sverige inte betalar någon bolagsskatt trots höga rörelsevinster.

Genom att multinationella företag undviker att betala skatt förlorar fattiga länder varje år skatteintäkter motsvarande en och en halv gång det globala biståndet. Om företag som är verksamma i fattiga länder förmås betala en rättvis skatt skulle biståndet kanske inte behövas.

I USA, som kämpar för att rädda sin ekonomi efter en lång rad år av skattesänkningar för de rikaste och gigantiska räddningspaket till krisande banker, har över 600 företagsledare undertecknat ett brev till president Obama och kongressen där de kräver ett skattesystem som är rättvist och förser den offentliga välfärdssektorn och infrastrukturen med tillräckliga resurser.

I väntan på globala överenskommelser som kan sätta stopp för skatteparadisen och skatteflykten kan medborgare, kommuner och länder trycka på för en förändring – och ta ledningen i omställningen till en hållbar ekonomi och rättvisa skatter.

Efter en kampanj av aktiva medborgare har den norske finansministern lovat att införa land-för-land-rapportering i Norge senast januari 2014. Det innebär att multinationella företag måste redovisa till exempel sin omsättning och hur mycket skatt företaget betalar i varje land det är verksamt i. Det kan även Sverige och USA införa.

I Sverige, Norge och Finland vill flera kommuner utesluta leverantörer med koppling till skatteparadis i sin upphandling. Svenska jurister hävdar att enligt Lagen om offentlig upphandling får inte företag diskrimineras. Med andra ord är lagen inte i fas med det allmänna rättsmedvetandet. Det är därför hög tid att verklighetsanpassa lagen.

Occupy-rörelsen satte fingret på något fundamentalt galet:

Den rikaste procenten av världens befolkning ökar snabbt sina rikedomar, samtidigt som den är fast besluten att inte bidra med något till samhället. Nu behövs en politik som gynnar de övriga 99 procenten.

James S Henry

Tax Justice Network, tidigare chefekonom på McKinsey Co

Gunilla Andersson

Attac Sverige

Carina Nilsson (S)

kommunalråd i Malmö

Bertil Dahl (V)

kommunalråd i Kalmar

Uppdaterades: 20 feb 2013