Månad: maj 2011

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) kritiserar ständigt den skola han politiskt ansvarar för. Enligt honom har den svenska skolan aldrig varit sämre än den är nu. Björklund är dock inte den som bara gnäller. Han är en handlingens man. Tyvärr genomför han åtgärder som leder käpprätt åt skogen. När Skolverket, i samklang med talrika skolforskare, framhåller att skolans problem hänger samman med segregation, differentiering och mindre lärarledd tid genomför den borgerliga regeringen med utbildningsministern i spetsen reformer som istället ökar problemen.

Elitklasser startar nästa höst för 300 tolvåringar. Det ökar både segregationen och differentieringen. Dessutom dräneras den kommunala skolan på resurser när fristående skolor utökar sin verksamhet medan kommunen enligt lag alltid har det yttersta ansvaret för skolan. Om en fristående skola går i konkurs måste den kommunala skolan ta hand om eleverna. Samtidigt kan halva elevunderlaget plötsligt välja en annan skola, och därmed ta halva budgeten med sig. Den kommunala skolan måste alltså ha anpassningsförmåga till tusen och konkurrerar därmed inte på lika villkor.

Friskolereformen har blivit ett slags sorteringsmaskin där föräldrarna till högpresterande elever väljer att flytta sina barn från vissa skolor. Den kommunala skolan får därmed stort ansvar för att hjälpa de svagaste och mest utsatta eleverna samtidigt som resurserna krymper. Det är en ekvation som inte kan lösas. Resultatet blir, trots hårt arbetande och kompetent personal, en sämre skola. Försämringen förstärks ännu mer genom den politik för ökade klyftor och ökad segregation som högerregeringen driver på alla andra områden.

En skola som sorterar ut och delar upp elever kan aldrig bli världens bästa skola. Skolverket och forskningen är helt överens. En jämlik skola som inkluderar elever istället för att stänga dem ute är däremot en skola där människor utvecklas.

Under nittiotalet var den svenska skolan mest jämlik i Europa. Elevernas resultat berodde inte på vilken skola de gick i. Idag ökar segregationen. Föräldrarnas bakgrund spelar allt större roll. Resurssvaga familjer med låg utbildningsnivå skiljs från högutbildade och resursstarka. Elever med invandrarbakgrund går på en skola, elever med svensk bakgrund går på en annan.

Tyvärr ser det ut som om Jan Björklund kommer att få rätt med tiden. Den svenska skolan kan år 2014 visa ännu sämre resultat. De svagare eleverna kommer att ha ännu sämre möjligheter, och de högpresterande kommer inte att lyckas bättre. Problemet är dock inte skolans elever eller dess personal som sliter med sitt uppdrag. Inte heller efterkrigstidens skolreformer kan lastas. Problemet är Jan Björklund själv och den politik han mot bättre vetande tänker genomföra.

Birgitta Axelsson Edström, Vänsterpartiet Kalmar

Det är med optimism och framtidstro som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet idag presenterar budgeten för 2012. När vi ser oss runt om i landet kan vi konstatera att det i en lång rad svenska kommuner läggs sparpaket och personal varslas. I Kalmar är situationen annorlunda.
Vi står bättre rustade att möta framtidens utmaningar än vi någonsin gjort tidigare. Kalmar ska växa och utvecklas och vi ska ha hög kvalit et i den kommunala verksamheten samtidigt som vi ska ha god ordning och reda i ekonomin. I den budget som nu presenteras klarar vi detta.

Under 2010 gjorde Kalmar kommun ett av sina allra bästa resultat någonsin. Det innebär i dag att vi har ett ackumulerat resultat på drygt 200 miljoner kronor. För de kommande tre åren landar det sammanlagda resultatet på cirka 150 miljoner. I detta resultat är investeringar på cirka en miljard med.

Vi fick väljarnas förtroende att fortsätta utveckla Kalmar. Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Vi infriar nu det som vi gick till val på i september.

Antalet barn som föds ökar ständigt. Därför byggs förskolan ut rejält. På Fredriksskans kommer en ny förskola att byggas, Rockneby kommer att få fyra nya avdelningar, liksom Djurängen. Ögonstenens förskola invigs 2012. Tillbyggnad av förskole- och skollokaler sker även i Ljungbyholm, Rinkabyholm, Rockneby, Hagby och Tvärskog.

Vi har redan genomfört en stor satsning på idrotten i kommunen. Det har handlat om Lindsdals fotbollsanläggning, ny ishall, upprustning av sporthallen, ny arena och sporthall i Trekanten. Nu går vi vidare. En ny sporhall med klubbhus kommer byggas på Södra utmarken. I Ljungbyholm bygger vi en samlad idrottsanläggning med sporthall och ny konstgräsplan. I Rinkabyholm byggs omklädningsrum och träningsplan. Allaktivitetshuset i Rockneby står färdigt för invigning 2012. Dessutom byggs en näridrottsplats i Lindsdal. Ett uppdrag ges att utreda framtida lokalisering av idrottshall i Rinkabyholm. På Gröndal byggs nya omklädningsrum för IFK Kalmar.

En väl utvecklad infrastruktur är A och O för Kalmars fortsatta utveckling. Kalmar har redan beslutat att förskottera E22-förbifart Rinkabyholm, liksom en upprustning av Kust till kust- och Stångådalsbanan. Kalmar måste knytas ihop med Oskarshamn, Växjö och Karlskrona till en arbetsmarknadsregion. Vi har sett vad sådana förstorade arbetsmarknadsregioner betytt för Västra Götland och Skåne. Det har varit den mest avgörande förändringen för att lyckas vända en negativ utveckling.

Kalmar kommun tar nu sitt ansvar i arbetet mot att ställa om till ett klimatsmart och energieffektivt samhälle. Fram till 2016 investerar vi sammanlagt 80 miljoner kronor i energisparande åtgärder. Genom att göra denna stora investering kan vi förutom att vi gör stora insatser för miljön också göra stora besparingar av våra energikostnader i framtiden.

Kalmar måste i än högre utsträckning arbeta för att kunskapsintensiv innovation och forskning utvecklas i vår region. De möjligheter som skapas i och med att Kalmar har blivit universitetsstad måste tas tillvara. Kalmar science park har inneburit fler företag, fler arbetstillfällen och ökade möjligheter för studenter att stanna kvar efter avslutad utbildning. Från och med 2012 höjer vi ambitionsnivån ytterligare genom att kraftigt öka det kommunala stödet till verksamheten, från 3,1 miljoner till 6 miljoner.

Sommarjobbet är för de allra flesta ungdomar den första kontakten med arbetslivet. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde finns inte längre några statliga stöd för att ordna sådana feriearbeten. Detta har inneburit att många kommuner helt har avstått från att erbjuda ungdomar sommarjobb. I Kalmar fortsätter vi vår satsning på sommarjobb även under 2012.

Genom målmedvetna satsningar är Kalmar i dag en av Sveriges mest populära turiststäder. Denna satsning fortsätter vi med. Anslaget till Destination Kalmar höjs med tre miljoner för att fortsätta utveckla evenemangsstaden Kalmar. Särskilt fokus ska läggas på idrottsturism och en förlängd säsong. 2013 spelas fotbolls-EM för damer på Guldfågeln Arena. För att ytterligare förstärka attraktionskraften, både för boende och för turister, påbörjas också arbetet med att Kalmar ska vara Bryggornas och strandpromenadernas stad. För detta avsätts 21 miljoner. Vi avsätter också 30 miljoner för att bygga ett parkeringsdäck på norra Kvarnholmen samtidigt som vi gör stora satsningar på Kalmar som cykelstad.

Kommunens verksamheter håller hög klass. De allra flesta kommuninvånare är nöjda med den service kommunen erbjuder. Men ingenting är aldrig så bra att det inte kan förbättras. Under 2012 avsätter vi tre miljoner kronor för att jobba med förbättringsarbete i kommunen. Kalmars verksamheter ska inte bara vara bland landets bästa. De ska hela tiden förbättras. Vi fortsätter arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och förstärker arbetet med att ge alla medborgare en jämställd service.

Skolan är det område som lägger grunden för alla människors framtid. En bra skola gör att våra barn och ungdomar kan se framtiden an med tillförsikt. Kalmar skolor håller hög klass. Exempelvis ligger betygssnittet över både rikets och våra jämförelsekommuners. Men här liksom i andra fall får vi inte vara nöjda med detta. Därför får barn- och ungdomsnämnden ett uppdrag att ta fram en strategi för åren 2012–2015 på hur Kalmar ska vara en av Sveriges främsta skolkommuner.

Vi är också glada över att kunna behålla vår resursfördelningsmodell. Det innebär att förskolan, skolan och omsorgen kompenseras för varje nytt barn eller äldre som får plats i verksamheten. I många andra kommuner har man tvingats överge detta system.

Kännetecknade för våra partier är vår strävan att utveckla Kalmar. Vi låter oss inte nöjas med de framsteg vi hittills nått.  För att vi ska fortsätta den positiva utvecklingen kommer vi att bjuda in samtliga kommunfullmäktiges partier att tillsammans med befolkning och näringsliv starta upp framtidsarbetet Kalmar 2020. Detta arbete ska resultera i en gemensam strategi på hur vi vill att Kalmar ska se ut om tio år. Utgångspunkten för arbetet ska vara att Kalmar ska vara en av landets mest attraktiva kommuner.

Ordning och reda i ekonomin är den helt avgörande faktorn om vi ska lyckas i vår strävan om en fortsatt positiv utveckling. Kalmar ska ha en god ekonomisk hushållning där varje skattekrona används effektivt. Skulle världsekonomin än en gång drabbas av kraftiga bakslag kommer majoriteten ta sitt ansvar. Precis som tidigare.

Breda samförståndslösningar är något som våra partier alltid eftersträvat. Detta kommer vi fortsätta med. Det allra bästa för en kommuns utveckling är om de stora frågorna kan lösas i samförstånd över parti- och blockgränser. Lika självklart är det för oss att alltid sätta Kalmar och dess invånare främst.

Johan Persson (S)
Anette Lingmerth (S)
Anna Thore (MP)
Bertil Dahl (V)

En skrivelse till kommunstyrelsen i Kalmar kommun:

Vänsterpartiet har länge kämpat för öppenhet och insyn i det politiska arbetet och de politiska sammanträdena. Det var en motion från Vänsterpartiet som öppnade vägen för öppna möten i Kalmar. Öppenheten har varit och är en viktig del i demokratin.

Kalmar kommun har idag olika politiska möten som är öppna för allmänheten. Principen är att alla möten ska vara öppna utom när det gäller exempelvis myndighetsutövning och personärenden.

Även Kalmarsunds gymnasieförbunds möten har varit öppna. Nu har dock förbundet vid sitt marssammanträde 2011 beslutat att stänga dörrarna till förbundets styrelsemöten. Man hänvisar bl.a. till förbundsordningen och till att det på mötena diskuteras viktiga strategiska frågor som inte får höras av andra. Vid förbundsstyrelsens möte var det endast Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter som hade avvikande mening och som också reserverade sig emot beslutet.

Vi är mycket bekymrade över utvecklingen av Kalmarsunds Gymnasieförbunds sätt att arbeta med öppenhet och insyn. Enligt vår uppfattning är det en demokratisk rättighet att ha insyn i det politiska arbetet. Det är medborgarna som är beställare av verksamheten och det är offentliga skattepengar som utgör ekonomin i verksamheten. Den offentliga skolan är den enda skolform som helt och hållet är öppen för insyn. Vi vill att det ska förbli så.

Förbundsordningen skriver också om offentliga sammanträden och meningen med detta är naturligtvis att det är öppenhet som ska råda och att grundprincipen är möten som är öppna för allmänheten.

Gymnasieförbundet går emot andan i förbundsordningen och emot det som i ägarkommunerna ses som en självklarhet, inte minst i Kalmar kommun. Därför är det dags att ägarkommunerna, i vårt fall Kalmar kommun, tydligt i förslagsvis en skrivelse markerar sin åsikt och kräver att Kalmarsunds gymnasieförbund åter öppnar sina styrelsemöten. Någonting annat skulle uppfattas som om vi accepterar en beslutsprocess som är stängd för dem som berörs allra mest.

Bertil Dahl (V) Birgitta Axelsson Edström (V)
Vänsterpartiets representanter i kommunstyrelsen