Uncategorized

En saga utan plats för alla

I dag kan inte den som har sjukbidrag eller är sjukskriven en längre tid ha politiska förtroendeuppdrag. Politiska förtroendeuppdrag är nämligen i Försäkringskassans ögon att jämföra med lönearbete. Detta innebär att man utesluter en miljon svenskar som i dag går arbetslösa eller sjukskrivna från att kunna engagera sig politiskt. Att dessa människor ska kunna göra sina röster hörda och att deras perspektiv ska synliggöras ter sig svårt för att inte säga omöjligt. Vem ska då företräda alla dessa?

Vi i Vänsterpartiet har alltid försökt, och fortsätter försöka, att föra även utsatta gruppers talan. Här finns mycket arbete att göra. Vi avser ideellt styrelsearbete och praktiska uppgifter, men inte heller sådant kan Försäkringskassan gå med på om man som sjuk kan delta efter den förmåga man ändå har. Som sjukskriven riskerar man då sitt uppehälle. Skulle man vilja hjälpa till med att vika servetter på Stadsmissionen någon stund då och då så är man också fel ute. Ideellt engagemang är nämligen också att jämföra med lönearbete och gör att man får ett sämre läge när man ska utvärderas nästa gång.

Sjukgymnastik syftar till att minska smärta och öka rörlighet och kan därmed höja livskvaliteten hos en kroniskt sjuk. Sådan behandling kan öka möjligheterna till ett självständigt liv i det egna hemmet, men sådana insatser ifrågasätts idag om de inte leder till ökad lönearbetsförmåga. Sedan när är sjukvårdande behandling en fråga för arbete snarare än för människors liv och hälsa?

Vi är med stormsteg på väg mot ett kallare och avsevärt hårdare samhällsklimat. Sverige stänger fler och fler dörrar för sjuka människor, tvingar dem till ett ensamt och inaktivt liv och talar på alla tänkbara sätt om för dem att de enbart har ett värde som är relaterat till deras lönearbetsförmåga. Istället omfördelas samhällets resurser till skattesänkningar till oss som är friska och har jobb så att vi ska kunna köpa oss ännu en platt-TV, ännu ett hemmabiopaket och ännu en ny soffgrupp att ställa upp i det nyrenoverade vardagsrummet som städas av RUT vars tjänster vi också har köpt tack vare skattereduktioner.

Systemskiftet är både orimligt och ovärdigt en modern demokrati. Vi borde ha nått längre i ett land som ”tronar på minnen från fornstora dar” då vi ville att samhället skulle vara öppet för alla och då människovärdet var knutet till människan och inte till graden av arbetsförmåga. Idag är det en annan berättelse som styr samhällsutvecklingen, nämligen Sagan om den framgångsrike och friske ynglingen, och i den sagan finns det inte plats för alla.

Birgitta Axelsson Edström, Susanne Johansson, Giuseppe Padellaro, Gert Järkelid, Leila ben Larbi, Lars Holmberg, Peter Persson, Bertil Dahl, Mathilda Karlsson, Kifah Qasem Mohammad, Lena Wennersten, Bo Hellström, Samim S Ahmed och Liselotte Ross, Vänsterpartiet Kalmar

Dela den här sidan:

Kopiera länk