Välfärden måste få kosta!
Vad får välfärden kosta i Kalmar? Med välfärd menar vi det som kommunens invånare beställt i form av exempelvis förskolor, skolor, skötsel av gator och parker, äldreomsorg, fritidsgårdar, samhällsplanering, kollektivtrafik och stöd till föreningslivet. Vänsterpartiet anser att detta utförs mest effektivt genom den gemensamma sektorn.
Från borgerligt håll hör man ofta att politiken i Kalmar misslyckats. De har medvetet missuppfattat situationen. Vänsterpartiet har sedan 1995 suttit med i en politisk majoritet i Kalmar kommun. Under dessa år har Kalmar genomgått en stor omvandling. Idag är framtidstron stark. Den senaste undersökningen om invånarnas inställning till Kalmar, den kommunala verksamheten och om förtroendet för den politiska ledningen ger Kalmar högst betyg bland ca 70 svenska kommuner. Det bör nämnas att Kalmarmoderaterna inte haft något inflytande alls under den här tiden. De har istället prioriterat interna bråk. Och utan moderaterna finns inte mycket till Allians att lyfta fram som majoritetsalternativ.
En ganska vanlig uppfattning bland borgerligt orienterade politiker är att det finns hundratals övertaliga bland kommunens personal som behålls av politiska skäl. Hävdar man detta lever man långt från den verklighet som förskollärare, undersköterskor och lärare möter varje dag. Högern påstår att vi har många fler anställda än andra kommuner. Sanningen är att vi ligger på ungefär samma nivå. Dessutom finns stora behov av att anställa fler inom exempelvis omsorgen.
Kalmar kommun redovisar preliminärt ett underskott 2007. För 2008 och 2009 är budgeten positiv, men starkt beroende av försäljningsintäkter. Trots detta satsar vi 90 nya miljoner under åren 2008-2010, främst till omsorgen. Samtidigt måste vi se över hela organisationen. Den kommunala verksamheten ska hela tiden arbeta för att bli effektivare och utvecklas efter kommuninvånarnas behov. Ett sådant arbete pågår ständigt men det räcker inte för att nå säker balans i ekonomin. Därför krävs även andra insatser.
Ett alternativ är att statsbidragen ökar. Staten har nu rekordstora överskott. Det vore rimligt att en del gick till kommuner och landsting. Högerregeringen säger dock nej. Stödet till Kalmar kommun blir fryst från 2008. Det innebär ytterligare 15 miljoner mindre till skola och omsorg. Redan tidigare har statsbidragen minskats med 25 miljoner. Regeringen väljer alltså att sänka olika skatter för höginkomsttagare istället för att rikta pengar till förskola, omsorg och eftersatt upprustning av järnvägar och vägar.
Ett annat alternativ är att göra nedskärningar i nuvarande verksamhet. Men går det att spara om vi ska ha fortsatt hög kvalitet och rimliga arbetsförhållanden? Vi tvivlar på det.
Det tredje alternativet är att öka inkomsterna genom en höjd skatt. En höjning med 50 öre innebär ett tillskott på 50 miljoner till välfärden. Det innebär också 75 kr mer i skatt per månad för den som har 15.000 kr i månadslön och 100 kr om man tjänar 20.000 kr, och det kan vara kännbart för den som lever på marginalen.
Vad ska vi välja? Det handlar förstås om vilket samhälle vi vill ha. Regeringen vill minska den gemensamma sektorn i tron att om de sjuka och arbetslösa får det sämre och de rika får det bättre så blir den sjuke frisk och den arbetslöse arbetsför. Vänsterpartiet vill ha ett samhälle där resurserna fördelas rättvist, solidariskt och där behoven finns. Kalmar kommun kommer att delvis förändras under de kommande åren, men inte genom högerförslag som slår sönder välfärden. Utvecklingen ska ske tillsammans med våra invånare, med personalen och med fackliga representanter. Målet är att förstärka den gemensamma välfärden. En skattehöjning kan vara oundviklig, men den behövs i så fall bara fram till dess att vi får en regering med ett stort hjärta som sitter till vänster.
Bertil Dahl (v) kommunalråd
Birgitta Axelsson Edström (v) pol.sekr
Lars Holmberg (v) ordf Vänsterpartiet Kalmar