Bertil Dahl, Carina Andersson, Carina Nilsson skriver i Sydsvenskan.

<img src=”//hds.imgix.net/0VmtfdAYu19w1Du_q3kuUTBi4-c.jpg?w=980&fit=crop&crop=faces%2Centropy&h=588&auto=format&q=60″ alt=””/>
Demonstration mot Nordea efter att journalister med hjälp av de så kallade Panamadokumenten avslöjat hur Nordea Luxemburg i åratal satt upp brevlådeföretag i skatteparadis åt sina kunder.Bild: Jessica Gow/TT
EU är kraftigt ifrågasatt av medborgare i många länder. Tuffare åtgärder mot skatteflykt kan vara ett sätt att reparera tilliten till både EU och demokratin. Så gott som alla EU:s medlemsländer har stora problem med att få statens finanser att räcka till. Skolor, sjukhus, omsorg och järnväg saknar resurser, något som skapar frustration hos människor som betalar skatt och i gengäld förväntar sig att få leva i ett välfungerande samhälle. Samtidigt struntar de mest förmögna och de största företagen i att betala skatt. Gigantiska belopp försvinner. Globalt handlar det om tusentals miljarder kronor.
Det kommer att ta tid att täppa till alla kryphål i den globaliserade ekonomin, men det är möjligt om världens politiker samarbetar. Tack vare en överenskommelse i OECD måste koncerner med en årlig omsättning på över 7 miljarder kronor från och med i år rapportera land-för-land till skattemyndigheterna. Det betyder att företagen ska redovisa vinst och skatt för varje land de är verksamma i.
Det är en framgång, men inte tillräckligt. Uppgifterna behöver också göras offentliga. Det handlar inte minst om att alla på så sätt får en möjlighet att undvika fifflande företag, till exempel när pensionspengar ska investeras.
EU-parlamentet röstar inom kort om att en offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag ska införas och i höst ska frågan behandlas i ministerrådet. Först därefter kan en offentlig rapportering bli verklighet. Inte oväntat ökar nu storföretagen sin lobbyverksamhet för att få regeringar och EU-parlamentariker att stoppa förslaget.Tyvärr tvekar därför både svenska EU-parlamentariker och ministrar när det gäller vikten av att göra rapporteringen offentlig.
Visselblåsare och grävande journalister har i Swissleaks, Luxleaks och Panamadokumenten avslöjat hur banker och revisionsbyråer hjälper förmögna kunder att utnyttja skatteparadis för att smita undan skatt. Den omfattande skatteflykten har kunnat hemlighållas med hjälp av banksekretess och hemliga brevlådeföretag.
Det är lätt att bli uppgiven inför något som förefaller vara ostoppbart. Svårigheterna att vidta åtgärder mot skatteflykt fick Malmö och Kalmar erfara när Konkurrensverket förhindrade kommunerna att ställa specifika krav i sin upphandling med hänvisning till EU:s regelverk. Men nu föreslår EU-kommissionen äntligen skärpta regler.
EU-kommissionen vill att multinationella företag offentligt ska göra en land-för-land-rapportering. Multinationella företag står för två tredjedelar av den globala skatteflykten och manipulerar ofta sin bokföring. Genom en påhittad internhandel mellan enheter inom samma koncern redovisar de inte vinsten i det land där den uppstod. Därmed uppstår en svajig balansgång mellan vad som är lagligt och olagligt. Under alla omständigheter är aggressiv skatteplanering oetisk och ett samhällsproblem.
Storföretagen hävdar att land–för–land–rapporteringen skulle påverka deras affärshemligheter negativt, men ingen har avkrävt dem hemligheter som rör deras produktion. Land–för–land–rapportering handlar om att synliggöra om företag betalat rätt skatt på rätt plats. Idag konkurreras seriösa företagare som betalar skatt ut av skattefifflare. Skärpta regler gynnar en sund marknad.
EU-kommissionen har äntligen vaknat och insett att det är dags att leverera. De krav som aktiva medborgare och ideella organisationer drivit i åratal, kan nu resultera i konkreta beslut. Förutom en offentlig land-för-land-rapportering behövs ett offentligt register över företagens verkliga ägare, så att de inte längre kan gömma sig bakom en anonym postbox i ett skatteparadis.
Sverige har länge värnat om offentlighetsprincipen. Det borde därför vara en självklarhet för svenska EU-parlamentariker och ministrar att verka för öppenhet och offentliga redovisningar även inom EU.

Gunilla Andersson

Carina Nilsson

Bertil Dahl

Gunilla Andersson är aktiv i Nätverket för gemensam välfärd.
Carina Nilsson (S) är kommunalråd i Malmö.
Bertil Dahl (V) är kommunalråd i Kalmar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gilla oss på Facebook!