Stoppa flykten till skatteparadis
EU:s skattekommissionär driver nu på för att stoppa skatteflykt och skattefusk. Även Sverige bör tydligt visa att vi inte tolererar detta, inte minst genom att lyfta frågan inför EU-toppmötet i nästa vecka. Det skriver Gunilla Andersson, Attac, tillsammans med flera politiker.
Äntligen har frågan om skatteflykt och skatteparadis hamnat överst på EU:s dagordning. Insikten om att EU-länderna årligen förlorar 1000 miljarder euro på skattefusk, mer än vad samtliga EU-länder satsar på sjukvård, har lett till att skattekommissionär Algirdas Semeta nu driver på för skarpa beslut på nästa EU-toppmöte i Bryssel den 22 maj. Det var på tiden.
Det behövdes uppenbarligen en Offshoreleaks för att något skulle hända. Grävande journalister från 46 länder har granskat en läcka bestående av över 2,5 miljoner datafiler som avslöjar diktatorer, kriminella, skattesmitare och mer än 120 000 offshoreföretag som utnyttjar skatteparadisen för att kunna öka sin privata förmögenhet. Granskningen visar att banker, advokater och revisorer inte drar sig för att på beställning skräddarsy upplägg som helt uppenbart syftar till skattefusk.
Ändå kan det knappast ha kommit som en överraskning att skattefusket idag uppgår till astronomiska summor. Över hälften av alla internationella handelstransaktioner går via skatteparadis. I en rapport från förra året visar James Henry, tidigare chefsekonom på McKinsey och numera verksam inom Tax Justice Network, att minst 140 000 miljarder kronor göms i skatteparadisen. Troligtvis mer. Det har också länge varit känt att fattiga länder förlorar mer i skattefusk än vad de tar emot i bistånd.
För medborgare i länder som plågas av omfattande nedskärningar i välfärden på grund av underskott i statsfinanserna är det direkt provocerande att de rikaste personerna och de största företagen nolltaxerar. I Storbritannien har stora demonstrationer och protestaktioner riktats mot de multinationella företag som tjänar pengar i Storbritannien, men som knappt betalar någon skatt alls. Budskapet till Google, Starbucks och IKEA har varit: Pay your taxes!
I Sverige är vi, som bekant, på intet sätt förskonade från denna ljusskygga verksamhet. I takt med att riskkapitalbolagen växer inom välfärdssektorn ökar samtidigt skattefusket. En granskning av Skatteverket visar att 17 av 23 privata välfärdsföretag som tar emot skattepengar för att driva verksamhet i Sverige inte betalar någon bolagsskatt trots höga rörelsevinster. Finansminister Anders Borg har visserligen begränsat möjligheten att fuska genom räntesnurror, men när det gäller att smita undan skatt är uppfinningsrikedomen stor. Genom att på olika sätt manipulera med bokföringen går det fortfarande att nolltaxera.
En politikers ansvar är att på bästa sätt värna om skattebetalarnas pengar. Därför har Kalmar kommun sedan 2010 i sin upphandling ställt kravet ”Våra leverantörer får ej ha någon koppling till företag baserade i så kallade skatteparadis”. Ett upphandlingskrav som nu har underkänts av Konkurrensverket med hänvisning till Lagen om offentlig upphandling, eftersom det anses strida mot principen om icke-diskriminering.
Malmö kommun vill i sin upphandling kräva ekonomisk insyn i syfte att stävja skatteflykt. Ett förslag är att anbudsgivare ska redovisa en land-för-land-rapportering med uppgifter om bl a omsättning, vinst och hur mycket skatt som betalas i varje land som företaget verkar i. Det skulle synliggöra oegentligheter, men till och med ett sådant förslag ifrågasätts av jurister. Med andra ord har vi idag ett rättsläge som effektivt hindrar kommuner som har ambitionen att i sin upphandling sätta stopp för företag som utnyttjar skatteparadis för skatteflykt.
Vi har ett samhälle som bärs upp av de medborgare och företag som fortfarande anser att det är anständigt att betala skatt och att därmed bidra till vår gemensamma välfärd och infrastruktur, medan de mest förmögna tar sig friheten att avgå som skattebetalare. Ur led är tiden och nu är det upp till våra politiker att i handling visa vem man företräder. Det är starka ekonomiska intressen som ska utmanas, men det finns något som är ännu starkare: demokratiska beslut.
Det är med stora förväntningar vi ser fram emot EU-toppmötet i maj. Mycket tyder på att Semeta lyckas få stöd för ett avtal om automatiskt informationsutbyte gällande banker och skattemyndigheter. Det vore en efterlängtad framgång för de ideella organisationer och nätverk som drivit frågan i åratal.
Vi förväntar oss också initiativ av Anders Borg och Fredrik Reinfeldt. Här är våra förslag:
• Genomför nödvändiga ändringar i Lagen om offentlig upphandling, så att kommuner och landsting får möjlighet att ställa krav som syftar till att stävja skatteflykt via skatteparadis. Om det förutsätter ändring i EU-direktiv, passa på att driva frågan i samband med EU-toppmötet.
• Gör som Norges finansminister: Lova att kräva land-för-land-rapportering av multinationella företag senast januari 2014.
• Sopa rent framför egen dörr. Det börjar bli lite pinsamt att direktörer som skattefifflar med hjälp av skatteparadis får fina uppdrag i statens tjänst. Till exempel Attendos vd Henrik Borelius som fick uppdraget att bli regeringens rådgivare i välfärdsfrågor och Spotifys Martin Lorentzon som erbjudits plats i Telia Soneras styrelse.
• Visa i ord och handling att Sverige inte har ambitionen att bli ett skatteparadis. Genom att sänka bolagsskatten har regeringen sett till att Sverige nu deltar i den skattedumpning som blivit till ett race to the bottom. Vad som behövs är samarbete länder emellan, inte skattekonkurrens.
Om de summor som göms i skatteparadisen hade beskattats rättvist, hade vi haft enorma resurser som skulle kunna satsas på utbildning, sjukvård och investeringar i hållbar omställning. I stället för kris, kris, kris. Vad som krävs är alltså politiskt agerande. På alla nivåer. Det är bara att sätta igång.
GUNILLA ANDERSSON Attac Sverige CARINA NILSSON (S) kommunalråd Malmö BERTIL DAHL (V) kommunalråd Kalmar ANNIKA LILLEMETS (MP) riksdagsledamot